Face har blivit en ängel
"Det var i början av augusti 2004 som jag för första gången träffade Face. Egentligen hade jag åkt ut till katthemmet för att hälsa på Thilda som bodde där då och som jag blivit förtjust i på hemsidan. Väl ute hos Maritha och Sonny lurade Maritha skickligt in mig i "lillstugan" och där satt hon. Lilla, charmiga Face som sedan under en timmes tid gjorde sitt bästa för att tugga i sig mina skosnören, min kamera och varför inte mina fingrar. Jag var såld och i september flyttade Face hem till mig och kattkompisen Frodo.
Åren har gått, familjen har utökats med fler katter. Periodvis har vi haft stödhemskatter och även marsvin, kaniner och råttor har delat hem med Face och de andra katterna.
Face har alltid tagit allting med ro. "Jaha ja, nu kom en ny kompis", har hon sett ut att tänka. Enda gångerna hon riktigt protesterat är då matte fått för sig att hon ska ha sele och koppel på sig för att gå ut. "UT, jag är innekatt", säger Face.
Favoritsysselsättningen här hemma har varit att öppna varenda skåpsdörr i lägenheten. Inte för att gå in utan bara för öppnandets skull. Att gosa har Face alltid älskat och hon är den enda katt jag vet där ingen veterinär kunnat lyssna på hjärtat för Face spinner bara man ser på henne.
För några veckor sedan började Face kräkas oerhört mycket. Veterinären kontaktades och då hon sedan magrade hastigt och magen svullnade blev hon inlagd på djursjukhuset. Njurvärdena var kraftigt försämrade men inget konstigt kunde ses på röntgen eller andra undersökningar.
Efter en knapp vecka var Face lite piggare och personalen hoppades att
hon skulle komma igång att äta om hon kom hem.
Lördag kväll den 15 mars hämtade vi hem Face men redan på måndag morgon
insåg vi att det här inte skulle gå. Face var apatisk och kräktes till och med upp det lilla vatten vi fick i
henne.
Akut in till djursjukhuset igen och med vetskapen om att de senare under dagen skulle öppna upp magen på Face åkte jag gråtande hem. I princip hade vi där och då redan sagt hej då till vår Prinsessa.
17.10 på kvällen, just som vi sitter i soffan och pratar med dottern om att det är ett gott tecken att de ännu inte ringt från djursjukhuset, då ringer telefonen. Face ligger nersövd och till nästan hundra procents säkerhet kan veterinären säga att det är den torra varianten av sjukdomen FIP hon har. Alla organ samt tarmarna är förstörda.
Vi valde att inte väcka vår älskling från narkosen utan klockan 17.20
den 17 mars 2008 somnade jordens vackraste Face in, knappt fyra år gammal.
Tack Maritha och Sonny för att vi fick köpa Face av er. Tack för allt stöd och hjälp vi haft under åren. Face har det bra nu men för oss som blev kvar är saknaden och förtvivlan gränslös."
Jag började gråta av denna berättelsen.. det smärtar så oerhört när ens älskade går bort.
Vila i frid :(
Hej!!!
Jag blir sååå ledsen, när jag läser det du skrivit, det gör så ont ända ut i min själ. Känner inte ens katten, men behöver inte det heller. Det gör ont ändå. Hoppas Face har det bra nu. Inte för att det skulle vara någon tröst, men!!! Vill ju gärna tro på att alla "våra" kissar kommer till ett bra ställe, där dem väntar på oss.
Hej!!!
Jag blir sååå ledsen, när jag läser det du skrivit, det gör så ont ända ut i min själ. Känner inte ens katten, men behöver inte det heller. Det gör ont ändå. Hoppas Face har det bra nu. Inte för att det skulle vara någon tröst, men!!! Vill ju gärna tro på att alla "våra" kissar kommer till ett bra ställe, där dem väntar på oss.
