Idag roar vi oss med att...

gymnastisera på Lottas axlar och rygg. Syftet? Vi tränar balansen samtidigt som Lotta får en starkare kropp. Och katten som så vackert visar sina trix heter Evita. De akrobatiska ställningarna hann hon även lära Båtsman innan han flyttade från katthemmet. Numera ser det ut så här hos Båtsmans matte Emma... (Se sista bilden.)
 

Denna ställning ger bättre balans och starka benmuskler.
 
Medan Lotta rensar bajslådor masserar Evita hennes rygg med sina lagom vassa klor...
 
Båtsman lever rövare i sitt nya hem...
 
 
 

Tips på en god sömn

Mowgli tipsar om hur man bäst varvar ner med en skön sömn efter en hektisk dag. (Så här såg det ut efter öppet hus på katthemmet i söndags.)
 


1. Leta upp närmaste kattlucka. Lägg dig bekvämt med huvudet placerat inomhus. Extra skönt blir det med en kattlucka på huvudet.
 
 
2. Placera dina tassar tätt intill kroppen och låt bakdelen svalkas utomhus.
 
3. Sov gott!
 
 

Det tar på krafterna att vara chef

Trött vad ordet när Emma fann Maritha utslagen i soffan med Paddpojken på magen. Maritha skulle "bara" vila, som hon uttryckte det, men somnade gott medan Emma kunde förverkliga skönhetssömnen. :-)

Snyggt jobbat, tjejer. Och vilket samspel!


Maritha samlar energi till söndagens öppet hus.

Klockrent, ungdomar!



Dagens roligaste, bästa och kanske mest knasiga hyss står Katthemmet Kompis ungdomar för. Så här såg det ut när Maritha för en kort stund vände ryggen om för kattungarna i karantän. Inte nog pappersdekorationen, de lyckades dessutom slå på vattenkranen(!) När Sonny fick höra om bravaderna klappade han sig för bröstet och drog slutsatsen att ungdomarnas framsteg måste bero på han snickar- och rörtalanger. Kattungarna har studerat Sonnys arbetsinsats - och ja, ni ser ju resultatet. Så här kan det se ut om man blir upplärd av mannen i huset. Klockrent, ungdomar! Och en guldstjärna till Sonny.


Dagens bild - ungdomsbus.

Foto: Maritha


I klass med muskungen Blixten?

När Maritha och Paddpojken såg bilder på Blixtens jaktfångst fick de prestationsångest. För att komma upp i samma nivå och tempo som muskungen Blixten ville Maritha testa en ny metod. Så Lottas moppe fick agera försökskanin. En rallykatt skulle kunna utmana Blixten, menade Maritha. Att en moppe låter och skrämmer slaget på Smålands alla möss var förmodligen inte något Maritha hade tänkt på. Eller som Sonny sa: "Det är värt ett försök".


Ett två tre... Le mot kameran, Paddpojken.


Smile!




Och hur var det med 15-års gränsen, Maritha?

Fläskigt värre, Chester!

Den ståtlige katten Chester är inte alltid så oskylig som man kan tro. Han tycks gå i Kopians fotspår vad det gäller matintag. Häromdagen osade det stekt fläsk från köket, något som Chester snappade upp utifrån. Utan Sonnys vetskap var han snabbt framme och fläskade till sig en tugga. Maritha har lovat att ställa honom på vågen men inte förrän efter jul. Hon menar att det skulle vara samma sak som att bluffa om hon skulle väga hon i dagsläget eftersom han förmodligen kommer lägga på sig extra hull om han fortsätter i samma takt.




Det ska va gott att leva...


Herren i huset är sjukskriven

Tidigare i veckan startade Kopian bråk med Chester. Lotta har mejlat bildbevis på hans skada. Med andra ord, nu är det lugnt i huset när herren är sjukskriven.

Skicka gärna en krya-på-dig-hälsning till Kopian i kommentarsfältet.


Aj aj aj, Kopian.


Pälslös.





Triangeldrama

Det är få familjer jag känner som råkar ut för så många olyckor som familjen Fernström. I veckan var det, återigen, Kopian som drabbades. Å andra sidan har han sig själv att skylla eftersom det var han som startade bråk med slagskämpen Chester. Chester i sin tur fick backup av syrran Filippa som försvarade honom. Kattfajten slutade med att den gamle herren Kopian fick åka till veterinären och bli omplåstrad. Jag tackar gudarna för att Maritha inte kom i kläm. Vem vet hur det hade slutat? Maritha verkar ha lärt sig vad som krävs för att hålla sig undan olyckor. För det har ju blivit en hel del genom åren. Tungan ute

Kopian mår efter omständigheterna bra, men protesterar eftersom han har utegångsförbud tills såren har blivit läkta. Chester och Filippa passar på att njuta medan lugnet fortfarande varar... Cool


Kopian startade bråk med...


Chester som fick backup av...


syrran Filippa.

På väg mot nya äventyr...

Maritha och Sonnys katt Filippa är en ressugen katt som gillar att se sig om. Herr och fru Fernström är vanligtvis noga med att stänga bildörrarna, men förra veckan gick något snett. Och självklart var Sonny boven bakom dramat. Deras katter går alltid in på kvällarna, men denna kväll syntes inte Flippa till. Maritha ropade och ropade, men ingen katt dök upp. Märkligt, tyckte Maritha. När Maritha skulle köra till stan dagen efter möttes hon av Filippa som satt och spanade i framrutan på bilen. Vilken syn! Vilket syfte Filippa hade haft när hon hoppade in i bilen dagen innan har vi ingen aning om. Sonny hälsar att det inte gick någon nöd på Filippa, han menar att hon har ju både hull och uthållighet, så några timmar i bilen gjorde ingen skada...


Filippa


En olycka kommer sällan ensam...

Det har hänt något tråkigt på Kompis. Igen. Maritha har tidigare råkat ut för en del tråkigheter. Klockan sex igår morse ramlade hon nerför trappan till övervåningen. Hon åkte kana på sidan hela vägen ner. Pang! Hon slog i både huvud, rumpa, ben och armar. Stackars Maritha. Hon är blåslagen från topp till tå. Men tror inte att vi får tycka synd om henne. Nä, det var ju "bara" en olycka, som hon själv säger. Trots all värk kämpade hon sig igenom dagen med katterna. Det går inte att bli skadad eller vara sjuk när man driver ett katthem.

Krya på dig, chefen!

Det går bra att skicka en "krya på dig hälsning" i kommentarsfältet. ;-)


Chefen är skadad. Igen.


Ni har fel, Maritha och Sonny!

Häromdagen släpade Kopian hem en saftig mus. Både Maritha och Sonny verkade uppriktigt förvånade över fångsten.
Maritha: Vet du, vi trodde inte att Kopian kunde jaga. Och nu har han dragit hem en halv middag! 

Men Kopian verkade inte speciellt intresserad av gourmetmiddagen utan överlämnade den till Bönan och Lady Di. Bönan rynkade dock bara på nosen och gick sin väg, den luktade förmodligen illa. Lady Di däremot blev väldigt road. Eftersom ingen av katterna var speciellt hungriga blev den varken serverad som middag eller dessert. När Sonny kom hem fick han begrava den stackars lilla musen i rabatten.

Men för att påminna Maritha och Sonny om att Kopian faktiskt kan jaga har vi letat i arkivet. Och bevis finns! Titta här!


Chester är krigsskadad

Det händer som vanligt mycket i norra Svalehult. Denna gång är det Chester som har haft oturen med sig. Häromdagen bråkade han med Flinstone genom kattluckan till Lillstugan. Detta resulterade i att Chesters svans och självförtroende fick sig en ordentlig smäll. Så Maritha var tvungen att ta med honom till veterinären Satu för en undersökning. Det visade sig att stackars Chester hade fått en spricka i svansen. Och enligt Sonny lär Chester även behöva psykologhjälp. Flinstone klarade sig igenom fighten med både kropp och själ i behåll. 

Det är inte första gången Chester muckar gräl. I maj 2008 kunde vi rapportera hans hyss för första gången. Ajabaja, Chester! Det ser inte bra ut på ditt CV!


Direktör Chester.

Foto: Lotta


Gräddkatt

Vår medarbetare Mia viskade i mitt öra att följande scoop inträffade hos familjen Fermström när hon senast besökte dem.
"Sonny skulle öppna gräddburken som han skakat grädden i när vi skulle fika, och lyckades då skjuta iväg locket över borden. På kökssoffan låg Kopian och sov och blev nedsprayad med grädde. Sonny förklarade saken med att han tyckte att Kopian kunde jobba undercover som dalmatiner ett tag... Kopian tittade förnärmat på Sonny tills han upptäckte att prickarna var ätbara och ganska goda!"




Kycklinghotell

Hemma hos familjen Fernström ansvarar Sonny för att inga kycklingar ska komma till världen. Men för några veckor sedan upptäckte Maritha att han har brustit med uppgiften, för bland hönsen trippade, ja just det, en liten kyckling. Maritha tyckte synd om kycklingen och körde bort till grannbyn och köpte en kompis till den. Men det visade sig att hönsen inte alls tyckte om den nya kycklingen för de började hacka på den. Maritha fick ge sig ut på byn ännu en gång, och då för att köpa en kompis till den nya kycklingen. Så nu bor de två kycklingarna i Maritha och Sonnys vardagsrum. De har fått namnen Pia och Mia och rasen kallas "spitehöns".

Vi är i behov av en stor kaninbur till dem. Kontakta Maritha om du vet någon som är till salu, 0706-07 13 90.


Pia och Mia på kycklinghotellet.


Brakfest i Svalehult

Natten till lördagen vaknade Maritha av att grannens kossor råmade något så förfärligt. (Deras hage ligger intill Maritha och Sonnys hus.) Med båda händerna för öronen försökte Maritha somna om. 
När Sonny skulle åka till jobbet på morgonen blev han stående som ett stort frågetecken utanför ytterdörren. I trädgården stod nämligen åtta kor och betade! Inte nog med det, de hade ätit på deras blommor och trampat ner flera buskar. De måste ha haft kräftskiva, eller någon annan fest, för alla utemöbler låg utspridda på tomten.
Efter festen måste de ha varit fullproppade med mat att de var tvungna att skita ut allt för att få plats med mer. För just skit fanns det gott om på tomten.

När kossorna fick syn på Sonny traskade de mätta och belåtna ner på grusvägen. De tackade artigt för sig och lämnade över städningen till Sonny. Även kossor kan bli rejält bakfulla. Och vem vill städa då?




Vem vill städa efter en brakfest?


En olycka händer så lätt

En olycka händer så lätt. Och då särskilt när man är trött. (I alla fall om vi utgår från Maritha Fernström.) Förra helgen medverkade Kompis på Calmare kattklubbs kattutställning. När söndagen kom, och utställningen var slut, parkerade Maritha som vanligt bilen på uppfarten till "gården". Några minuter senare gick Sonny ut för att säga god natt till hönsen. Då såg han Marithas bil stå parkerad inne bland buskarna! Chefen hade glömt att lägga i handbromsen och eftersom marken inte är jämn rullade den in i både buskar och blommor.

Det är tur att de har något att göra, där borta i Svalehult!


Marithas bil.

Ett plåtskåp i huvudet

Det första Maritha gjorde när jag träffade henne på öppet hus i söndags var att beklaga sig över värk i huvudet. På morgonen hade nämligen olyckan varit framme i Svalehult. Denna gång i form av att Maritha hade fått ett plåtskåp i huvudet. Och det kunde ha slutat illa.

"Blodet forsade" förklarade hon. "Vill du se?"































Aj aj aj. Chefen beklagar sig.


Den stora skadan.

Maritha har debuterat... och jag har vilselett er

Maritha har gjort sin debut i radion. Och jag har gett er fel information. Maritha pratade inte alls i Sveriges Radio Kalmar. Hennes ljuva stämma kunde istället höras i Radio Nybro. Där fick jag!

Det tog mig en hel timme innan jag förstod det.
"Radio Nybro är det, 89,7 nånting" förklarade Maritha.

Jag fortsatte leta som en blådåre på Radio Kalmars hemsida. Men utan resultat.
När Maritha messar och berättar att hon har fått samtalet inspelat på ett kasettband med sig hem, slår det mig. Det är inte meningen att jag ska kunna lyssna på Maritha genom nätet. Jag bor för långt bort.

Det är ju fan att man ska bo i en håla som Karlskrona denna dag. Nybro är ju mycket hetare. Dessutom har de en egen radiokanal!

Jag hoppas i alla fall att chefen skötte sig.

Och jag ber om ursäkt.

/Jenny

Avstängt avlopp och glömska damer

Vår medarbetare Lotta berättar om senaste scoopet från katthemmet.

Sonny var igång att bygga i karatän och hade tagit bort avloppet och mycket riktigt talat om både för Maritha och mej att det inte fanns något avlopp i katthemmet.
Maritha och jag var uppe på övervåningen. Maritha tyckte att hon skulle passa på att städa lite där och hon började sopa och sen skulle hon byta skurvattnet och häller då skurvattnet i avloppet. Vi pratar glatt under tiden och Sonny bankar i taket och Maritha stampar i golvet och svarar honom och sen sköljer hon ur spannen och vattnet häller hon ut i avloppet. IGEN.

Sonny bankar i taket igen och Maritha stampar som svar i golvet. Sen fyller hon på spannen igen och då kommer Sonny och sticker in huvudet och säger "Det finns ju inget avlopp!"
Må tro att vi skrattade. 

När vi var färdiga gick Maritha till diskbänken för att tvätta händerna.
"Nej, skriker jag. Avloppet!"
"Visst i faaan" säger Maritha.

Då går hon ner för trappan för att gå in i katthemmet för att tvätta händerna. Ja, till slut kom hon ju på det själv, så där vände hon i dörren.

/Lotta

Kommentar:
Hur är det med minnet, damer?
Om Sonny fick skurvattnet i huvudet när han stängde av avloppet förtäljer inte historien, men visst hade det var ett riktigt scoop? Haha.

/Bloggaren

   

Kokontroll

När Maritha och Sonny skulle köra och hämta Marithas bil på verkstan, någonstans mellan Emmaboda och Svalehult, fick de se en kalv, som enligt Marithas beskrivning, såg "halvdöd" ut. Ja, ungefär så. Självklart stannade de för att titta till den. Kalvens mamma betade och verkade inte alls vara intresserad. Maritha kände hur paniken spred sig i hela kroppen. Vad skulle de göra? Den stackars kalven låg ju faktiskt bara där. Sonny kliade sig bakom örat. Skulle de våga gå in i hagen?
Maritha kom på den lysande idén att ringa till Kersti, som veterinär, och specialist på sådana kor.

"Vad ska vi göra? utbrister Maritha".

Gå för Guds skull inte in till dem! De kan stånga ihjäl er! Hälsa Sonny det."

Maritha och Sonny stannade kvar, utanför hagen, i en timme. Kalven verkade inte ha återhämtat sig. När Sonny skulle göra ett försök att gå runt i stugorna och leta rätt på ägaren gick mamma ko går fram till sin kalv och slickade den på pannan, och kalven reste sig upp, piggare och lyckligare än någonsin.

Och där, på andra sidan staketet, stod Maritha och Sonny och tittade på varandra som två frågetecken. Den "halvdöda" kalven levde. Kunde det vara möjligt?  

Kanske var det så, Maritha och Sonny, att den bara sov? Precis som alla "bebisar" gör ibland. Men det är ju skönt att ni var uppmärksamma. Det är väl sådana människor som kallas djurvänner?

Marithas beskrivning av vad de såg i hagen:

"Det var en ko med päls. En lång päls och med jättehorn. Ja, det var en sådan ko vi såg. Sådana som bor ute året om."
Maritha, jag antar att det var en sån här ko med päls och horn som ni såg.

Tidigare inlägg
RSS 2.0