Jussi ler igen
Jussi har levt ett tufft liv och när han kom till Kompis var han mager, utvulten och skadad. Han bättrade sig relativt snabbt men har varit blyg för nya människor. I samband med branden skadade han sina tassar. Jussi har verkligen haft otur! (Eller tur, han överlevde ju faktiskt!) Efter allt som har hänt har det trots allt skett något positivt, Jussi har börjat ta för sig lite mer och är inte längre lika rädd. Jag är helt säker på att Maritha och Jussi kommer bli bästa vänner inom en snar framtid! Vad tror ni?
Ja han e allt en sötnos så visst tror jag att de kommer bli de allra bästaste vänner.
Ja, det tror jag med! Jag tyckte att det var så synd om honom när han inte kunde äta själv på grund av sina skadade tassar. Vad roligt att han har börjat ta för sig mer. Han är en så jättefin kisse! Sån tur att han kom till Kompis.
Härligt att se att Jussi återhämtat sig! Våran hjärtan blödde när vi såg hans skadade tassar. Jättefin kille, tycker vi! <3
Han har kanske ändrat syn på livet efter allt som hänt. Vi håller tassarna för att ni blir jättebra vänner, för han ser riktigt go ut.
Men jag tror nog att Maritha får se upp för Jenny är ganska så mycket svag för röda/vita missar;)
Håller alla tummar o tassar vi kan för att Jussi skall få uppleva riktig kärlek.
Han är ju bara så go.
Söta Jussi. Maritha är säkert redan Jussis bästa vän, men det är inte lätt när man varit med om så jobbiga saker. Kul med framsteg, tycker vi. Kram.
Vackre Jussi, vad roligt att höra att livet bara blir bättre och bättre för honom! Oddsen för att Maritha och Jussis vänskap ska blifantastisk är alldeles säkert sky höga :-D!
Hej kattkompisar. Måste få tillönska er fortsat lycka med uppbyggnandet av erat hem. När jag var ute i vintras och en vänlig själ hittade mig i elfte timmen med förfrusna öron trodde jag i min enfald att en katt kan inte råka mer illa ut. När min matte hörde om er fruktansvärda situation i januari på nyheterna blev hon väldigt ledsen. Nu har jag fått en ny matte och husse som tycker som jag att värre en eran situation kan man inte råka ut för, men hur illa vi än tycker om vår situation så någonstans hittar vi kraften att ta tag i saken och göra det bättre med alla gooooa människor hjälp ute i vårt avlånga land. Jag sörjer inte längre mina öron för matte tycker jag är så söt med mina inneörontoffsar av vit päls. Så läste jag om katten oskar som kom ivägen för en skördetröska som löpte amok, Oskar blev av med baktassarna, nu är han åtgärdad med protestassar och springer för fullt så ha tillförsikt och tro på livet för det ordnar sig till slut. Matte och jag önskar er alla många tasskramar.