När jag pratade med Maritha igår lät hon väldigt hemlighetsfull. Detta förklarar kanske saken.

Maritha: Jag har fått ett fint armband med katter på. Det är helt underbart!
Jag: Har du? Av Sonny?
Maritha: Naj, vad tror du? Naj, något sådant skulle han aldrig komma på.
Jag: Nähe, vad synd. Men vem har du fått det av då?
Maritha: Jag har köpt det till mig själv.

Armbandet kom med ett brev på posten. Beställt och betalt av Maritha själv. Det kallar jag kärlek. Egokärlek. Och lyx till sig själv. För det kan hon behöva, Maritha, för allt arbete med katthemmet.


Marithas nya armband syns inte på bild. Däremot en massa kattmat.