2010 - Året som förändrade våra liv

I dag är det ett år sedan Katthemmet Kompis brann ner till grunden. Jag pratade med min vän Pia på msn när hon plötsligt skrev "Har Kompis brunnit ner?" Hon hade läst ett inlägg på Hittekatter i fokus där en av medlemmarna hade sett en notis om branden i en tidning. Jag minns att jag blev alldeles kall och det kändes som att hjärtat skulle sluta slå. När jag läste notisen förstod jag att det var sant. Vårt älskade katthem hade brunnit ner. När Sonny till sist svarade i mobilen kunde han inte prata. Han grät och det kändes som att våra hjärtan skulle brista. På bara någon timme hade deras älskade "barn" (Maritha och Sonny ser katterna som sina barn), deras andra hem och den största delen av deras liv tagits ifrån dem. Kvar fram ett stort tomrum och vi var tvunga att inse att våra liv kom att förändras föralltid.

Det var timmar, dagar och veckor av tårar, sorg, oro och förtvivlan. Det finns inga ord i världen som går att beskriva vad vi kände. Men trots alla motgångar kände vi att det fanns ett hopp om en framtid, även om den skulle bli lång och svår. En av mina största rädslor var att Maritha och Sonny skulle ge upp, att de inte skulle fortsätta med verksamheten. Men när jag en dag senare pratade med Maritha berättade hon att det skulle bli ett nytt katthem. Katthemmet Kompis skulle byggas upp till minne av de katter som omkom i branden och för att det finns så många hemlösa, oönskade och misskötta katter som behöver vår hjälp. Vår kärlek till djuren var starkare än alla motgångar som hade drabbat oss.


2010 har passerat, 2011 har anlänt och står öppen för nya möjligheter och drömmar. Det är med pirr i magen som vi går in i ett nytt år. Vi ser fram emot invigningen av katthemmet som kommer ske någon gång under året. Jag känner på mig att 2011 kommer bli ett bra år. Vi är redo för nya utmaningar och vi hoppas innerligt att ni är med oss.


Det är med värme och kärlek som jag skriver hur glada och tacksamma vi är för allt stöd vi fick. Utan er hjälp och era bidrag hade det aldrig blivit något katthem. Det är fantastiskt att se att det finns så många generösa, omtänksamma och givmilda människor. Ni är alla guld värda och vi önskar att ni en dag har vägarna förbi vårt katthem. Tack för att ni finns!

Våra tankar går till de katter som omkom i branden.
Ni finns i våra hjärtan.
Vi älskar och saknar er så.
Vi håller era hjärtan i våra händer.

Till Maritha och Sonny:
Änglar visst finns dom.
Och ni är två av dem.
Er kärlek till alla djur är starkare än något annat.


Här kan ni läsa om branden och vägen till ett nytt katthem.
Livet efter branden.


Vår webmaster Carola har skrivit en nyårshälsning på vår hemsida.



Januari 2010.


November 2010.

Livsnjutare nummer två


Visst är Jussi underbar?

Det är inte bara Robinson som njuter av livet, även Jussi följer hans glädjetåg. Texten som jag skrev om Robinson igår passar lika bra in på Jussi. Båda har haft ett tufft år men har återhämtat sig över förväntan. Jussis tassar är läkta och han har blivit en utåtriktad kille som vi tror mycket på. Jussi behöver, precis som andra blyga katter, mycket tid samt lugn och ro.


Robinson njuter av livet

Robinson har haft ett tufft år. Men oj, vad han har utvecklats. Branden tog hårt på honom men efter allt ompysslande av skadorna har han blivit mer social och nyfiken. Maritha och Lotta har berättat att det värmer i deras hjärtan över hans framsteg. Alla som har träffat Robinson har blivit förtjusta i hans skönhet. Och vi lovar, han är precis lika stilig som på bilderna.

Här visar vi hur Robinsons öron såg ut precis efter branden och hur fint de har läkt.


Strax efter branden.


Robinson idag.


Solen går upp...

Lotta har mailat nya bilder på Robinson. Bilderna visar vilka stor framsteg han gjort sen branden. Det sägs ju att det kommer något gott ur allt ont som har hänt. Kanske är det så för vårt katthem?

Tror ni det finns en mening med allt som händer?




Kärlekskatt

Robinson kom till oss den 21 juli 2007. Jag minns den dagen väldigt väl. För Robinsons tragiska bakgrund tog oss hårt. Det gjorde så ont när vi fick veta vilket tufft liv han levt. Maritha visste med en gång att han skulle behöva mycket tid och kärlek. Under sin tid på Kompis har Robinson varit försiktig och stått i bakgrunden. Det är först efter branden som han har börjat söka mer kontakt. Idag kan Maritha klappa honom och han spinner när hon stryker honom över ryggen. Det är med glädje som vi idag visar er Lottas bilder på överlevaren Robinson.


Känner ni som vi? Glädje, värme och kärlek när ni ser bilderna?




Nallebjörnen Jussi



Många av våra bloggläsare vet att Jussi var en av de katter som skadades vid branden i januari. Han återhämtade sig bra och numera smyger han runt och spanar på Lotta, Lena, Katarina och Maritha när de arbetar i lillstugan. Han är försiktig, men har ändå blivit mer nyfiken av sig. Jag tycker att Lottas fina kort på honom är underbara. Han ser ut som en nallebjörn. Han charmar oss med sina varma ögon.



I väntan på hösten

Det kommer bli en spännande höst i Svalehult. Invigningen av vårt nya katthem är såklart den stora händelsen. Vi känner på oss att hösten kommer bli riktigt bra. Redan nu känns det att hösten är på infart. Katterna kryper in i sina mjuka bäddar när solen inte värmer lika mycket i rastgården. Alla härliga bäddar, filtar och kuddar som vi fick då katthemmet brann ner har verkligen kommit väl till användning. Idag är det mys på hög nivå.


Penglar tvättar sina tassar.


Mona-Lisa ser fram emot hösten och det nya katthemmet.


Vem vill mysa med Tassie?


Vår nya rastgård

Nu börjar den andra rastgården bli klar. Tanken är att katterna ska kunna vistas i denna innan katthemmet står klart. Eftersom bygget blir förskjutet tyckte vi att det skulle passa bra med en extra rastgård nu när det är sommar.

Har ni rastgård till era katter?




Jussi ler igen

Jussi har levt ett tufft liv och när han kom till Kompis var han mager, utvulten och skadad. Han bättrade sig relativt snabbt men har varit blyg för nya människor. I samband med branden skadade han sina tassar. Jussi har verkligen haft otur! (Eller tur, han överlevde ju faktiskt!) Efter allt som har hänt har det trots allt skett något positivt, Jussi har börjat ta för sig lite mer och är inte längre lika rädd. Jag är helt säker på att Maritha och Jussi kommer bli bästa vänner inom en snar framtid! Vad tror ni?


Ny rastgård

I väntan på att det nya katthemmet ska bli klart har vi byggt en extra rastgård. Katterna kommer älska den! Här har de full spanarradar på fåglar och alla hyss som Sonny hittar på. Flört
Som vanligt är det Lotta som har stått bakom kameran.








Puss min älskade vän



Titta så söt Doris är när hon försöker pussa/nosa på Robinson! Idag har det varit ett strålande väder och katterna har njutit av värmen i rastgården. Kanske är det sommarkänslor som spirar bland dem?


Mr Robinson

Lotta har tagit nya bilder på Robinson. De flesta av våra bloggläsare vet att han skadade sina öron i samband med branden. De har dock läkt fint och idag mår han prima igen. Han är fortfarande försiktig av sig och vi stressar honom inte utan låter han få göra framsteg i sin egen takt.

Så här skrev jag om Robinson i samma veva som han kom till Kompis.




Robinson och Tassie spanar efter fåglar i rastgården.


Den sista bilden av Robinson tog jag under mitt senaste besök på Kompis.


En dag på slottet

Vilken tur att vi har Lotta som har med sig kameran i stort sett varje gång! Det hade varit omöjligt att driva bloggen ut alla hennes bilder. Tack Lotta! Temat för idag är "mys och gos". Om det beror på det tråkiga vädret eller för att det är fredag, låter jag vara osagt. Jag låter katterna tala genom dessa härliga bilder.

En dag på slottet i Svalehult!



Flinstone


Malin


Samantha


Sickan


Sixten


Tassie


Veckans lataste

Vädret har inte varit på topp under veckan, något som våra katter snappat upp. Medan karlarna har arbetat med uppbyggnaden av det nya katthemmet har de flesta katter haft det mysigt och njutit av livet. Varför anstränga sig mer än nödvändigt?

   
Matti, Pengla och Tassie vet hur man njuter av livet.


Våren har kommit till Kompis

Våra katter har börjat få vårkänslor, solen skiner och de njuter av att få tillbringa dagarna i rastgården. De är nyfikna på vad som händer runt omkring, särskilt på grabbarna som arbetar med uppbyggnaden av katthemmet. Att lyssna till fåglarnas kvitter är som att äta en stor mjukglass för oss människor en varm sommardag. (I allafall om vi ska tro lilla Tassie.)

Hoppas ni har det bra därute!

   
Pengla, Robinson och My.




Vi välkomnar våren.


Sovmorgon

  
Från vänster: Doris, Sixten, My och Jussi.

Söndagar innebär sovmorgon på katthemmet. Ja, inte för Maritha och Sonny, de har i stort sett aldrig sovmorgon. Sista dagen på veckan brukar våra katter ta en längre tupplur efter en "vild" lördagsnatt. ;-)
Hur har er dag varit?


Svalehult är fyllt av överraskningar

Maritha och Sonny imponerar... med ytterligare en "rastgård"! Svalehult är fyllt av överraskningar. Denna "minirastgård" pryder framsidan av lillstugan och stod klar ikväll. Sonny borde snart söka patent på alla sina bygglösningar.

Dagens stora överraskning! Flört


Det är Maritha som står bakom kameran... (mobilkameran)




Hemligheten bakom Memphis kropp

Jag har för det mesta koll på våra katter trots att jag bara besöker katthemmet sisådär varannan månad. Men häromdagen upptäckte jag en annan, "ny" katt. Min första tanke var att Maritha hade tagit in en hemlös stackare. Men nej, katten på fotot var Memphis, i en helt "annan" kropp. Jag fick gnugga ögonen flera gånger innan jag kunde förstå det. Hemligheten bakom hennes nya "slanka" kropp är den lååånga utevistelsen i samband med branden. Memphis har alltså varken gått på GI-metoden eller varit med i Viktväktarna. Det hårda livet ute satte sina spår på kroppen. Numera är hon normalviktig och veterinären kan inte längre klaga på att hon behöver banta. Eller som Maritha sa: "Tur att de har haft lite hull att ta på, ibland är det inte så tokigt med mulliga katter". Flört

Vi vill dock poängtera att detta inte är en bra med metod för att gå ner i vikt. Att leva utomhus utan mat, i minus grader, i flera veckor är ingen bra lösning. Ät, rör på dig, njut och var glad!  Cool



Före...


Efter...


Är Maritha och Jussi på väg att bli vänner?

Som ni vet skadades Jussi i samband men branden men återhämtade sig efter ett par veckor. Jussi är en blyg katt men under tillfrisknandet var han tvungen att utstå Maritha och Sonnys omsorg. Nu är han återställd och glider runt i lillstugan som en filmstjärna. Den senaste veckan har han inte sprungit iväg när Lotta och Maritha har försökt närma sig honom. Igår fräste han dock åt Maritha när hon sträckte fram handen, men sprang inte i väg. När hon tog bort handen sträckte han fram tassen. Flört

Kanske är chefen och Jussi på väg att bli goda vänner? Skrattande


Sorgens dag

För några timmar sedan hittade Maritha delar efter tre vuxna katter bland askan. Kropparna låg bara några meter från ingången i "katthemmet". Eftersom inga kattungar/ungkatter bodde i själva katthemmet när branden utlöstes är vi säkra på att det är vuxna katter. Det går inte att se vilka katter det är. Maritha och Sonny är såklart jätteledsna. De tar helst inte emot några telefonsamtal just nu, hoppas ni har överseende med detta.

Våra hjärtan gråter och våra tankar går till de katter som inte längre finns med oss. Självklart tänker vi på de katter som fortfarande finns någonstans... där ute.

Älskade okända katter, vi saknar och älskar er!


Tidigare inlägg
RSS 2.0