Felix hann aldrig läggas ut på hemsidan innan han fick ett hem. Här berättar hans matte Ingegerd hur det har gått för honom.

Vill på det här sättet visa min tacksamhet och beundran för allt arbete som Maritha och Sonny tillsammans med sina medhjälpare lägger ner på att hjälpa utsatta, övergivna, plågade och vilsekomna katter.
Tack för att jag fick förmånen att ta hand om Felix i slutet av oktober 2009! Han är en helt underbar katt och han är min trognaste vän, mitt bästa sällskap  och han visar på alla sätt att det är en ömsesidig kärlek.

Trots att han får vistas utomhus så mycket han själv vill håller han sig alltid i närheten och han följer mig "som en hund". Felix har också skaffat sig ett par kattkompisar som bor i grannskapet och emellanåt kommer han "hemdragandes" med någon av dem. Han är så snäll mot allt och alla och visar också ett stort tålamod med min dotters lilla ragdoll, Elvis, som är född i april. De besöker oss ofta och då blir det mycket bus. Det är bra att de rusar runt i huset en stund. För Felix är det i princip den enda motionen han ägnar sig åt förutom när han fångar möss. Det är en mycket bekväm herre och han har börjat att lägga på hullet så jag försöker att dra ner lite på mat och godsaker.
På kvällarna framför TV:n ligger han alltid i mitt knä och spinner och när vi går och lägger oss vill han helst ligga på min kudde. Då skall vi hålla tassen/handen när vi har sagt godnatt...!

Vi följer med stort intresse nästan dagligen vad som händer på Kompis. Det är otroligt vad det går undan med bygget och vi väntar med spänning på hur alla era små skyddslingar kommer att reagera när det är dags för inflyttning i det nya katthemmet. Det blir rena lyxboendet för dem men vi hoppas ändå att alla till slut kommer att få ett eget kärleksfullt och tryggt hem. Det är ju alla katter värda att få ha...

Heder åt er alla för ert stora engagemang!
Vi ser verkligen fram emot invigningen av det nya Kompis
En stor kram till er alla, både 2- och 4-benta från
/Ingegerd och Felix