En hälsning från Tindra
Tindra med lillmatte Alva.
Mysstund med Tisse.
Karlskronaborna Michelle, Turild och Hilde
Michelle (numera Sotis).
Turild
Michelle myser under täcket.
Yin och Yaang har blivit Smulan och Stickan
En hälsning från Liv
"Jag ville bara säga att allt har gått jättebra med Liv. Det första hon gjorde var att gosa med hunden. Hon verkar trivas bra här." /Matte
En hälsning från Siren
En hälsning från Kahlua och Jasmin
"Kahlua och Jasmin hälsar på sina kompisar Pi (11 år) och Koji (7 år). Koji kommer ursprungligen från Kompis och hette då Rulle. Det är Koji som är på Kompis mattunnor."
En hälsning från Frida och Zelda
Vi har fått en hälsning från Frida som 2004 adopterade Zelda.
"Vill skicka en hälsning från Zelda som jag adopterade från katthemmet Kompis i oktober 2004. Då hette hon Missan och hade precis lämnat ifrån sig sina fyra bebisar som hon hade fött i ett stödhem i Mjölby. Zelda flyttade hem till mig och min andra katt Astrid och allt var bra fram till för ett år sen, då Astrid drabbades av en buktumör och fick avlivas. Efter några veckor började Zelda kissa blod och jag blev helknäckt. Det visade sig dock vara urinvägsinfektion och Zelda fick medicin och blev frisk :) Numera har vi även utökat vår lilla familj med busfröet Fantomen! Tack även till Maritha för att du finns, för utan dig hade jag och Zelda aldrig funnit varandra!"
/Frida
Zelda har bott hos matte Frida i nio år.
En hälsning från Frida och Freja
Frida och Trine hette två katter som för tre år sedan flyttade till ett gemensamt hem tillsammans med Elin och hennes sambo Emil.
Idag heter katterna dock Frida och Freja och matte har skrivit ihop ett litet brev där hon berättar om hur det gått för de båda kattflickorna. Paret är mycket glada över att de fick ta hand om Frida och Freja.
Matte berättar:
"Den tionde juni 2010 kom de hem till oss, våra små kattflickor. Lite rädda och medtagna av den halvtimmeslånga resan var de, och det första de gjorde var att springa under sängen. Där ställde vi deras mat och vatten och även kattoaletten, för att sen sätta oss i soffan och titta på tv.
Freja överraskade med att smyga runt i lägenheten redan under det första dygnet, medan Frida låg tyst i sin kattsäng under sängen. Dock såg vi aldrig Freja röra på sig, plötsligt var hon bara på en ny plats, vilket gav henne smeknamnet Ninjakatten. Efter ett par dagar vågade de sig fram allt mer. Nu var det Frida som ville utforska allt medan Freja la sig i bakgrunden. Vi busade mycket med kattvippor och bollar och rätt som det var fick man komma nära och klappa lite. Men bara på deras egna villkor såklart.
När vi hade haft dem i två veckor så vågade sig Frida upp i sängen. Det skyller vi helt och hållet på husses ihärdiga busande som gjorde henne allt mer benägen att se vad det var som lät när han krafsade i sängen. I början var hon på helspänn, men sen började hon slappna av allt mer. Det dröjde ytterligare två veckor innan Freja vågade sig upp i sängen, och då enbart om det inte var någon människa i närheten. Rörde man på sig från andra sidan rummet så hoppade hon genast ner. Det tog ytterligare några veckor innan Freja vågade ligga uppe i sängen även om man som människa befann sig på hyfsat nära avstånd.
Nu har det gått tre år. Vi har skaffat ännu en katt, en Maine coon som heter Loke. Oj, vad sur Frida var, i nästan en månad gick hon runt och fräste åt nykomlingen. Nu är de bästa vänner. Hon och Loke kör alltid race upp och ner för trappan och jagar möss ihop. Frida älskar att ligga högt upp på bokhyllor och garderober, medan Freja helst håller sig på golvet eller i sängen. Hon som var så nervös till en början är i dag en helt ny katt, hon älskar att kela och spinner bara man tittar på henne. Frida gillar också att bli klappad, men bara om det är på hennes villkor. Hon har sina speciella platser i lägenheten där det är okej att bli klappad på, annars springer hon i väg. Hon är helt klart min sambos katt, det är bara han som får kela med henne när han vill, jag får alltid vänta på min tur.
Båda två är fortfarande väldigt nervösa och skygga när det gäller nya människor. Ibland tar vi med oss katterna till mina föräldrar, men det är aldrig någon som märker att vi har dem med oss. De gömmer sig alltid. Men det gör inte oss något, med oss är de ändå världens goaste katter."
Frida i sele.
Loke och Frida.
En hälsning från lyckliga Loffe
Loffe älskar värmen.
En nyfiken kille som gärna vill synas på bild.
Köksan och Trollet älskar sitt nya hem
Bilderna skickas till [email protected]
Köksan älskar att mysa och leka.
Bus med Trollet.
Lek- och myshörnan.
En hälsning från Buster
En glad och nöjd Buster.
Lotta har besökt Silje
Rapport från Viggo, Mirja, Kahlua och Jasmin
En hälsning från Doris
Så här berättar matte Anette:
"Det var en dag i våras när min älskade Saga somnade in efter en tids sjukdom. Min andra katt Fia blev då själv och jag beslöt mig för att skaffa henne en ny kompis. Jag åkte ut till Katthemmet Kompis och fick med mig Doris hem. hon hade bott där i 8 år, helt obegripligt att ingen har sett henne tidigare. Tur var det för mig för jag fick hem denna goa pratglada tjej som min Fia bara älskar. Dom är vid varandras sida hela tiden och gör allt tillsammans. Nu har jag dessa två katter sovandes i min säng och bägge står och väntar innanför dörren när jag kommer hem. jag är så glad att jag fick med mig Doris hem."
Det värmer våra hjärtan när vi läser hur fint våra katter får det. Tack, Anette!
Här kan ni läsa den fantastiska berättelsen om Doris.
Kvarglömd hjärna
Iris och Toulouse hälsar till katthemmet
Tilda har anlänt
I förra veckan flyttade Tilda till sitt nya hem där hon också fick sällskap av familjens katt Siri, som också kommer från Kompis.
Matte Linda berättar om hemkomsten:
Första kortet på Tilda togs i fredags, redan inom en timme efter att vi kommit hem från katthemmet. Hon hoppade upp i soffan och lade sig med hakan mot min axel, spann och somnade, underbart!
Siri såg konfunderat på och var lagom fräsig mot lilla Tilda. Men när matte på lördagen tog med Siri på en promenad var hon som vanligt, hon behövde bara få på sig selen så var hon nöjd med matte igen. Till slut tröttnade nog Tilda på fräsandet och gick helt sonika och lade sig bredvid Siri på soffan (modig liten tjej!). Siri började då tvätta henne och fräsa om vart annat, till slut lade sig Siri en kattlängd bort...
Nu i söndags (7 okt) tog jag de två fina korten på mina kära pälsbollar, bredvid varandra, utan fräs! :) Det har bara blivit ännu bättre, det händer att de sover nära varandra och tvättar varandra lite grann innan de somnar. Siri börjar tycka att det är roligare att leka med Tilda än med matte ;) Och det är klart, det förstår jag! Det är så kul att se när de galopperar och turas om att jaga varandra. Tilda är en riktig "spinning-maskin"! Hon spinner ofta och kelar gärna och busar mycket. Siri myser med halvslutna ögon och ser mycket nöjd ut när Tilda kör igång sitt spinnande.
Det är härligt och jag är så glad och stolt att det gick så fort för dem att gilla varandra. Siri var ju inte så förtjust över konkurrensen i början, men nu så har hon nog kommit fram till att det är mest fördelar och hon får ju bestämma...
Hälsningar från oss tre tjejer till alla kompisar på Katthemmet Kompis
Det går bra för Gizmo i nya hemmet
Triss och Thea stortrivs
Full rulle för Lilian och Jeppe
För en kort tid sedan fick katterna Lilian och Jeppe ett nytt hem och matte har mailat oss ett par bilder och berättar hur det fungerar i nya hemmet.
Så här berättar matte:
I början av juli fick min älskade Felix, en fantastisk kisse från Kompis, somna in eftersom han var väldigt dålig och hade stora problem med sina njurar. Saknaden och tomrummet efter honom var enorm och jag bestämde mig för att ge någon annan katt från Kompis ett eget hem.
Min tanke var att det skulle bli en ny vuxen hankatt igen men det blir inte alltid som man tänkt sig. I stället kom jag hem med en nysteriliserad honkatt som heter Lillan (Lilian) för jag kunde inte motstå hennes vackra blågröna ögon och halva, förfrusna öron. Efter några dagar skulle vi åka tillbaka till Kompis för att plocka bort stygnen och Lillan blev överlycklig över att ha "kommit hem" igen. Hon spann hela tiden, till och med när stygnen plockades. Hon hade ju inte hunnit med att vänja sig varken med mig eller sitt nya hem. När vi kom hem igen var hon förtvivlad, hon "grät" och jamade hela tiden så på kvällen ringde jag till Maritha och vi bestämde att jag skulle "låna" Jeppe (Jesper) , en av kattungarna, för att se om Lillan skulle må bättre om hon fick lite sällskap.
Morgonen efter hämtade jag den lille grårandiga "odågan" och det blev höjden av lycka för Lillan. Hon tog hand om Jeppe som om han varit hennes egen unge. Naturligtvis kunde jag inte lämna tillbaka denna ljuvliga varelse så numera är jag lycklig matte till två jättehärliga kissar. Jeppe är som sagt en riktig odåga, full av energi och nyfikenheten har inga som helst gränser. Mitt hem är inte längre vad det varit...gardinerna är fulla av hål efter klor, blomkrukorna blir färre för varje dag, i badrummet ser det ut som om det snöat när Jeppe har bearbetat toarullarna och badrumsmattorna har inget ludd kvar. Listan på hyss kan göras hur lång som helst och kreativiteten verkar aldrig ta slut. Lillan däremot är raka motsatsen. Hon är en väldigt lugn och klok kisse och hon får mest ägna sig år att hålla reda på Jeppe. Hon "pratar" mycket och det verkar som att hon förmanar honom hela tiden. Därför har jag gett henne smeknamnet "polisen". Båda kissarna är väldigt snälla och trevliga och jag ser fram emot många fina år tillsammans med mina båda "ulltottar".
Hälsningar till alla kompisar på Kompis från Lillan, Jeppe och Ingegerd.