Nominerade kattbloggar
Listan över nominerade kattbloggar har blivit längre. Här kan ni se vilka det är. Tipsa oss gärna om fler! Läs mer om vår tävling!
/Nosgos
Tonje är ny medarbetare
Lotta, ordnar du det? ;)
Välkommen till oss, Tonje!
Vi tävlar hos Dreams of pearls
Lämna gärna ett vackert tassavtryck där.
Snart får vi en ny bloggdesign
Mjau! Snart kommer vi att få en ny bloggdesign! Det ska bli så spännande. Det roliga är att chefen inte får se den förrän den är publicerad! Hon kommer med andra ord inte att få ha några åsikter om hur den ser ut. Denna gång är det vi katter som ska få bestämma, för en gång skull.
Mimmi ska få den stora äran att ännu en gång få designa vår blogg. Håll tummar och tassar för oss!
/Nosgos
Katterna på Katthemmet Kompis
Hur tänker vissa människor?
Vill ni?
/Katterna på Katthemmet Kompis
Andra pris - berättelsen om Elsa
Maria Nymans berättelse om Elsa kom på andra plats i vår tävling.
En solskenshistoria med hemlösa katter brukar sluta med att katten återförenas med ägaren, så blev det inte i detta fall men måste ändå berätta historien som medförde mycket gott trots allt.
Elsa fångas in..men släpps ut
Det började egentligen med att jag erbjöd mig att leta efter en försvunnen innekatt och använda fälla föra att försöka fånga in katten. Bland alla katter som jag fick i fällan och som inte verkade ha något hem trots ihärdig annonsering var en liten gråvit hellånghårig hona. Hon såg ut som en old fashion perser. Jag släppte dock ut henne igen för hon såg välmående ut, tyvärr. Dumma dumma oerfarna jag som ansåg henne ha ett hem utan att egentligen kontrollera detta först. Mycket berodde på platsbrist och pga att hon såg så fräsch ut. Det brukar synas om en katt är hemlös när den är långhårig. Detta är mitt livs största misstag som jag inte kommer att göra om igen...Jag trodde att hon hade ett hem nära centrum och när jag släppte ut henne sprang hon som en gepard, redan då insåg jag mitt misstag men trodde det skulle bli enkelt att fånga in henne igen.
Nya försök att fånga in Elsa
Jag prövade att ställa ut olika slags fällor flera gånger men hon sprang när hon närmade sig. Till slut förstod jag att det inte var någon idé med fälla. Hon blev bara skrämd. Jag byggde flera frigolithus till vintrarna och la ut mat eftersom jag inte visste var hon höll till. Hon visade sig inte många gånger efter denna händelse, hon vågade inte ens stoppa in sitt lilla huvud i huset, hon var rädd att bli fångad och någon kartong eller dylikt gick inte heller. Så höll jag på, matade både här och där eftersom honkatten inte visade sig. Men det dök upp massor av andra katter i området som var vilsna. Under ca fyra år fångade jag in över tio katter, två var efterlysta sedan tidigare av sina ägare (som blev överlyckliga) och resten hittade jag inga ägare till trots massor av försök. Lilla långhåriga Elsa var den enda som vägrade att bli infångad på nytt.
Jag var ute varje natt och tidiga morgon för att spåra lilla Elsa och de andra katterna men en morgon, en nyårsmorgon när det var -15 grader kallt och snöstorm hittade jag Elsa sovandes i en snöhög mitt på en parkering. Jag höll på att trampa på henne men hon var snabb som vanligt att springa iväg. Jag har gråtit floder över denna katt och över mitt oförlåtliga misstag, jag skulle ge mitt liv för att katten skulle få komma in i värmen. Jag fortsatte mata och leta, har aldrig haft så dåligt samvete för någon i hela mitt liv när en farbror hör av sig som jag berättat ödet för, och han säger att Elsa börjat följa efter honom och hans siames om kvällarna när de är på promenad. Han sa att hon verkade helt slut och sov i rabatterna dag som natt men att det inte gick att fånga henne. Jag trodde naturligtvis att lilla Elsa löpte och skyndade mig ner med fälla och mumsig mat.
Elsa fångas in
Jag ser farbrorn med sin siames i sele och i släptåg kommer lilla Elsa som i detta läge ser ut som en riktig luffarkatt. Jag ber farbrorn att gå in en trappuppgång och gömmer mig bakom ett träd. Där står jag och väntar och till slut går lilla Elsa in genom dörren.
Jag väntar en stund, sedan springer jag fram och ska stänga porten men Elsa kastar sig handlöst ut genom porten men trots att jag aldrig spelat handboll, lyckas jag fånga henne i luften och får in henne i en transportbur. Gissa om jag var lycklig!!! Sov inte på flera dagar av glädjerus.
Elsa hamnade på ett katthem där jag hjälpte till och denna katt som alla kallat "vildkatt" i området var hanterbar med en gång. Samma kväll klippte vi tovor och Elsa spann och njöt av tillvaron. Hon var så tovig att hela kroppen var som en hel kaka och vi var tvungna att lämna in henne för rakning men hon skulle ju ändå kastreras. Tror ni jag får en chock när jag hämtar henne hos veterinären och de säger att hon redan var kastrerad. Hon blev även helt nerrakad. Tänk, jag och alla andra som trott hon var en ohanterad katt. Hon kallades i området för den gråa osynliga katten...
Elsa flyttar in..
Jag hade inte tänkt ta hem henne utan letade efter ett seriöst hem åt henne. Men när det gått en tid och jag insåg att jag inte kan lämna den här katten till vem som helst, tog jag hand om henne trots att jag redan hade många hittekatter. Den som sett katterna pulsa i meterdjup snö i nära 20 graders kyla tror jag förstår vad jag pratar om. Man struntar inte i de här katterna och lämnar ut dem till vem som helst. Så nu bor Elsa hos oss och är den gulligaste, försynta katt man kan tänka sig. Hon älskar att bli borstad, ompysslad och sover på min arm varje natt. Hon lämnar dock sällan sängen, ev att hon går ut i hallen och spanar lite men sällan att hon vill vara ute i rastgården. I så fall måste jag vara med henne. Elsa är livrädd för att bli lämnad ensam.
I efterhand har jag fått reda på att några ungdomar haft två gråa katter som de haft sittandes i sele ute men sedan flyttat från katterna. Jag fångade in en kastrerad hankatt tre år tidigare i samma park som jag senare förstått kommer från samma ställe som Elsa, troligen är de släkt, hade samma pälsanlag. Den katten har ett kanonhem idag men det är ändå ledsamt med lilla Elsa för hon har farit illa av sitt liv ute. Jag har varit inne och röntgat henne eftersom hon ibland har svårt att gå. Det visade sg att hon har flera skador på ryggraden, skador i nacken, bröstkorgen var intryckt. Musklerna/senorna i nacken har blivit förkortade av att hon varit så tovig, hon kunde inte ens vrida på nacken när hon kom in. Men hon är ändå världens mest levnadsglada och mysiga katt man kan tänka sig. Hon charmar alla och tvättar mina armar varje kväll innan vi somnar.
Som sagt mitt misstag får jag leva med men nu bor Elsa hos mig. Vet inte vad jag skulle gjort om jag inte kunnat fånga in henne. Farbror Göran och hans siames Fabian är min och Elsas hjältar. Vi kommer aldrig att glömma deras insats och har belönat dem så fort det funnits tillfälle. Idag är Fabian i katthimlen men jag och Elsa brukar titta på stjärnorna och tacka Fabian för att han lockade in Elsa i tryggheten.
Molly har flyttat
Kattbloggar
Här kommer några tips på kattbloggar! Helgen är räddad, eller hur?
S*Miss Emmis sibiriska katter
Rädda katten
Sixten
Simba & Leo
Sol & Måne
Tre katter
Katten oxå!
Rippes
Ronnebys hittekatter
Ligans blogg
Nakens dagbok
Ailurofil
Sphynxnoja
Örebro katthems blogg
Gurkan och Maja
Stockholms katthems blogg
Vi har fått hem!
Vi vill bara meddela alla blogg och kattokiga människor där ute att vi, Cinnamon och Madonna, har flyttat från katthemmet. Men inte till samma familj. Det här är verkligen spännande! Håll tummarna för oss!
Nosgos/Madonna och Cinnamon
Vi ska utse årets kattblogg!
Vilken blogg blir årets kattblogg?
Katthemmet Kompis ska utse årets kattblogg.
Vi ska ägna hösten åt att läsa och vrida och vända på bloggar. Maritha har lovat att ta med sin laptop till katthemmet, så att hon kan ha högläsning för oss. Under tiden ska Sonny rensa våra bajslådor.
Tävlingen går till så här:
Har du en blogg som handlar om katter eller följer du någon sådan blogg? Tipsa oss!
I december kommer vi att utse vinnaren av Årets kattblogg 2008.
Priset består av trevliga kattleksaker.
Missa inte detta alla kattbloggare där ute! /Tass
I juryn sitter:
Mumlan
Pengla
Sickan
Chefen har namnsdag
Nej, Sonny. Det visste jag inte. Men nu vet jag.
"Har du köpt något till henne? frågar jag."
Det vill Sonny inte svara på. Däremot ger han mig order att skriva om den stora dagen på bloggen. Idag har chefen namnsdag! Nu vet ni det.
Veckans fråga - Att ha utekatt i stan
Sonny debuterar
Rubriken är inte så allvarlig som den låter. Eller jo, kanske lite. Först trodde jag att Maritha skojade. Men när hon upprepade samma mening igen, förstod jag att det var allvar. Så här ligger det till.
Sonny, Marithas karl, ska stå på Calmare Kattklubbs årliga klubbmästerskap som går av stapeln i Förlösa Folkes Hus i Lindsdal. Så långt är allting lugnt, men faktum är att Maritha inte ska vara på plats. Samma dag är det nämligen julmarknad i Johansfors. Och där ska fru Fernström sälja diverse kattprylar och hembakat. Sonny ska alltså göra "reklam" för katthemmet helt själv. Och sälja hembakade kakor och prata katt.
Den stora frågan invånarna i Svalehult ställer sig är:
Hur ska det gå för Sonny?
Efter kallsvettningar och pustande från min sida avslöjar Maritha svaret.
"Ta det lugnt, Jenny. Sonny fixar det. Han ska ha med sig en assistent. En kvinnlig sådan."
Jag känner hur pulsen går ner. Och hur hela jag blir lugn. Nu vet jag att Sonny kommer att klara av sin debut. Men med hjälp av en kvinnlig assistent. För annars hade det ju inte gått. Eller hur, Sonny?
Veckans fråga! Har Ni besökt vårt katthem?
Mumlan gör framsteg
Mumlan är cirka 2-3 år och hon är långhårig. Kastrerad, vaccinerad och ID-märkt är hon också. Hon är verkligen supervacker. Titta gärna in på vår hemsida!
Vi har fått hem!
På återseende! /Sara, Molly och Doris.
Det vinnande bidraget!
Det var så att jag hade en kattflicka Curaso, hon hade precis fått ungar, dom var ca 2 veckor gamla.... 4 stycken små krabater... Det var en Tisdag kväll, klockan var närmare 23 på kvällen och vi var på g att gå och lägga oss. Så ringer telefonen. Min man svarar men lämnar ganska snart över luren till mig! Det var en vän till oss. Han berättade att han och hans fru varit ute och tagit en kvällspromenad i sommar värmen (det var juli månad år 2005).
När de hade kommit på en ganska avsides väg så hade dom sett en bil komma ut från en annan väg sakta in slänga ut någonting från passagerar sätet och sedan åka igen.
Dom tyckte att det verkade lite konstigt så när dom kom fram till stället så kollade dom lite. Där en liten bit ut på fältet ligger en liten pälsboll, mannen går ut och kollar och det visar sig vara en liten kattunge ca 3 veckor. Den piper när den ser honom, och han lyfter upp den. Den är aldeles blöt, nosen och ögonen rinner och den ser lite mysko ut runt munnen. Eftersom detta är en katt kär familj så stoppar han kattungen innanför jackan och så går dom hemmåt. Hemma blir kissen tvättad och torkad torr och får lite grädde som dom hade... Den är ju så liten att vanligt torrfoder inte går. Sen ringer dom mig. Dom vet ju att jag har en digivande mamma och denna kisse som får heta Frasse är nog bara en vecka äldre än mina små.
Onsdag morgon kommer dom med Frasse. Han har sovit hos dom i sängen hela natten. Han är ganska ynklig och hungrig, men dom vågar inte ge för mycket grädde.
Jag tar med mig Frasse och går in till Curaso och ungarna. Curaso har varit väldigt mammig och vaktig sen hon fick sina små och låter ingen annan än mig vara hos dom eller komma in. När jag kommer in i rummet då kommer hon genast och möter mig. Jag klappar henne lite och håller sedan försiktigt fram Frasse. Hon tittar på honom, luktar på honom tittar lite på mig och börjar sedan tvätta honom på huvudet.
Jag går fram till det lilla huset hon gått där dom andra ungarna ligger, hon springer för mig och kryper mer och lägger sig, hennes ungar börjar gensat sutta på henne. Jag lägger ner Frasse och han kravlar sig genast fram och börjar sutta han med efter det så var han en av hennes ungar.
När de andra ungarna sedan började få rinnande nosar och ögon anade vi oråd, så det blev ett veterinärbesök (ett av många visade det sig) Frasse hade kattsnuva och det som verkade konstigt med hans mun visade sig vara gomspalt. Dock var detta inget han led av. I alla fall fick jag medicin till honom, till de fyra andra kattungarna, till mamman Curaso och till mina två andra vuxna katter som också blivigt smittade. Ögon droppar tre gånger om dagen och oroal droppar två gånger om dagen till åtta katter var en kamp. Men det slutade bra och alla blev friska.
Frasse växte och blev en riktigt liten tjockis kille. Han älskar mat över allt annat och hans mage var som en liten boll.
När frasse blev 12 veckor så flyttade han från mig och de andra katterna och tillbaka till dom som hittade honom och där fick han sedan stanna. Han blev en mycket älskad kisse som kostade dom massor i mat pengar.
Vinnarna är utsedda!
Första pris, som består av filmen Aristocats och en fleecepläd, går till Ellen Olsson för hennes berättelse om Frasse.
2:a pris (Filmen Aristocats)
Maria Nymans berättelse om Elsa.
3:e pris (Filmen Aristocats)
Gunilla Jedeberts berättelse om Gizmo.
Grattis säger vi till alla vinnare! Tack till alla som deltog i vår tävling.
Priserna skickas per post.
De vinnande bidragen kommer att publiceras på vår blogg under helgen och i början av nästa vecka.
I morgon meddelas vinnarna!
Zeta har flyttat
Våra vänner har börjat...
blogga! Vi pratar om Rädda Katten i Skåne. Ni kan läsa deras blogg här. Gör gärna ett tassavtryck hos dem, så blir de glada. :) Och glöm inte att katterna som tillhör Rädda katten är väldigt glada för nykokt torsk... I fall du har lite över där hemma.
Välkomna till bloggvärlden, kompisar!
Högre status åt oss katter! Tillsammans är vi starka!
/Tass
Söta servetter med katter
Påminner om lilla Fia som bor på katthemmet.
Här kan du lägga ett bud på dem.
Nästa vecka meddelar vi vinnarna!
I tisdags avslutades vår tävling om att vinna filmen Aristocats. Nästa vecka kommer vi publicera vinnarna! Spännande, spännande. Håll utkik! /Tass
Snoddas och Kalle städar katthemmet. Sonny ligger på latsidan.
Det var inte bara Kalle och jag som städade. Även Lotta jobbade på bra. Hon städade hela karantän. Även fast Maritha har sagt att hon inte behöver göra det. Lotta är en sann arbetsmyra. Medan Lotta fick mycket väl godkänt, fick Kalle och jag bara godkänt, med kommentaren; "Ni sköter er", från Maritha.
Pojkarna städar.
Och Sonny, vice VD:n, ligger på latsidan.
Bra jobbat, Snoddas! Du får en guldstjärna för dagens insats!