Jag firade midsommarafton hos min vän Cecilia i Flymen. Cecilia har köpt två katter från oss så jag passade på att fotografera dessa skönheter. Disa och Lisa, som de hette när de bodde hos på katthemmet, heter numera Vilma och Saga och de är snart 1,5 år gamla. Vilma och Saga bodde bara på katthemmet en vecka innan de fick nytt hem.

Det är alltid lika roligt att få träffa våra katter i deras nya hem. Vilma och Saga lever rövare med Lillebror, familjens äldsta katt. Lillebror verkar dock ta det hela med ro. För tjejer ska man vara snäll emot, har han hört. ;-)

Vi har fått ett mail från Snoddas matte Linda.

Här kommer en solig hälsning från Snoddas som flyttade från Katthemmet den 19/12-08 och hem till mej, Fredrik och Tussen. Han och Tussen är bästa bästisar. De busar från morgon till kväll och Snoddas har kommit in i våra rutiner jättebra. De är riktiga finsmakare och det enda som gäller är Sheba kycklingbröst, Abbas tonfisk och kokt fisk.
De tassar runt i sina koppel ute i trädgården och jagar myggor, flugor och humlor varje dag.
  
Mvh
Linda, Fredrik, Tussen och Snoddas.


Snoddas spanar in fåglar...


Och Tussen håller vakt i trädet.

Har du köpt katt av oss och vill berätta om din misse här på bloggen? Skicka ett mail till [email protected]

Min vän Sandra köpte Saga från Katthemmet Kompis för snart två år sen. Saga är dotter till Maxime och halvsyster till Katta. Visst är de lika, Katta och Saga?


Saga













Mamma Maxime

Katta, som bor hos vår medarbetare Mia, har råkat ut för en olycka. Katta har såklart bott på Kompis.

Matte säger att Maritha brukar fråga efter historier som händer oss katter som flyttat från Katthemmet, så hon tyckte att jag skulle maila och berätta vilken duktig katt jag är.

En bit bort här på området bor en liten grå katt, jag har försökt prata med honom eller henne, men den är så orförskämd och har inte presenterat sig, den är bara elak och bråkar med mig. Jag försöker skrika att jag bara vill vara kompis men det går inte. Och häromdagen blev den så arg att den bet mig i ansiktet. Jag har försökt berätta för matte och husse att det gjort lite ont och kliat så fasligt, men de har inte förstått mig. Men häromdagen såg matte i alla fall att jag hade en konstig hårtuss i ansiktet och när hon skulle ta bort den kom det massa äckligt grönt slem ut. Matte säger att det heter var och kommer i sår av alla bakterier.

Det var ganska obehagligt när allt var kom ut men samtidigt ganska skönt. Men nu envisas matte med att jag måste in i tortyrkammaren (badrum tror jag att det kallas, men det är ett otäkt rum där jag antigen måste duscha eller tvätta mitt sår) varje kväll för att hon ska kunna klämma ut allt var. Kattdoktorn Satu har gett mig piller också som jag måste äta - penicilin heter det. När matte håller i mig för att tvätta såret gråter jag, för det gör så ont så ont, men jag klöser henne inte jag bara ålar mig lite, sen spinner jag samtigt och mina piller tar jag också utan att bråka. Så visst är jag en dukig katt!?!
 
Tass, Katta


Krigsskadad.


Lika rund och go som mamma Maxime.

Kattas matte Mia berättar: (Mia är en av våra medarbetare.)
Efter nästan fyra månader hemma hos oss har Katta nu tagit ett stort kliv framåt. Hon har varit lite tillbakadragen de gånger hon varit inne, hon har bara ätit och sovit inne korta stunder innan hon velat gå ut igen.
Så igår, när vi satt i vardagrummet kom hon fram till oss, hoppade upp i soffan och lade sig till rätta tätt intill mig, och i skrivandes stund ligger hon här igen och undersöker mussladden till datorn.
Hon har även kommit till ro, och kan nöja sig med att sitta och spana ut genom fönstret utan att vilja ut hela tiden.
Många hälsningar
Mia
(åsså Katta förstås som konstaterat att mussladden inte är ätbar...)

Idag har Olga flyttat till sin syster Siri. Det var länge sen som Siri flyttade från oss, men nu hade familjen bestämt sig för att även köpa Olga. Vilket glädjebesked!

Snoddas kom till oss tillsammans med Bamse och Idun för att deras ägare hade blivit allergisk. Alla tre har fått egna hem. Snoddas matte Linda berättar:
Tänkte skicka en hälsning från Snoddas som stormtrivs hemma hos Tussen, mej och Fredrik! Han har blivit id märkt och det gick jättebra! Hans stora hobby just nu är att bära iväg med mattes glasögon och lägga dem under sängen... :)
Snoddas och Tussen äter sin frukost på diskbänken varje morgon som ni ser på en av bilderna. De andra två bilderna är från favvo platsen i badrummet.
 
Mvh,
 
//Linda, Fredrik, Snoddas, Tussen

Keso hittades vid en förskola där han blev matad av en vänlig själ. Han hade befunnit sig i området en längre tid. När det blev ledigt på katthemmet fick han en plats. Keso blev dock inte långvarig, han stannade bara ett par veckor innan han fick ett eget hem. Häromdagen fick vi en fin hälsning av honom och hans matte Katja. Matte berättade att Keso stormtrivs i sitt nya hem och att han beter sig som en kung! Dessa härluga bilder fick vi på kung Keso.

Diezel bodde bara några dagar på katthemmet innan han fick ett nytt hem i Linköping.

Här kommer en hälsning ifrån Diezel och hans husse och matte.
Han har nu hunnit att bli 8 månader och blivit en stilig kattkille. Skickar med ett foto.
Vi hoppas att allt är bra hos er på katthemmet.
Många hälsningar från oss.
Diezel, Mia och Mike.  

Vi har fått ett mail från Fleurs syster, Cassandra. Hennes matte Malin berättar:

Det var nu fyra år sedan vi hämtade våran lilla katt hos er. I början var hon mycket skygg och låg under våran säng, vi  försökte locka ut henne med lite skinka och det fungerade bra. Hon var mycket reserverad och vi fick bara klappa henne om hon hade fått lite mat eller en bit godis. Efter att tiden gick så började hon lita på oss mer och mer. Plötsligt en dag hoppade hon upp i mitt knä, men låg endast där en kort stund. Jag blev så lycklig då. Sen blev stunderna hon låg i knät längre och längre och jag fick börja borsta hennes päls, villket hon älskar idag. En gång blev hon väldigt sjuk bara kräktes och var jättedålig, vi åkte direkt med henne in till veterinären, där hon undersöktes och röntgades. Hon fick vara kvar över natten, det var den längsta natten i mitt liv. Dagen efter var hon piggare och jag åkte och hämtade henne. De visste inte vad det var, men sen har hon varit bra.
 
Idag är hon så kelig och har blivit en riktig knä katt, så fort man kommer hem springer hon och möter en i dörren och när man ligger i soffan så ska hon alltid vara i knät. Hon sover hos mig om natten. Hennes favorit leksak är en boll som hon fick med från katthemmet och den har hon fortfarande, när hon har lekt färdigt med den brukar hon lägga den i min säng. Jag tror att hon gör det för att visa sin uppskattning, då jag läst att de brukar fånga möss åt sina ägare. Hon är alltid i samma rum som oss om jag reser mig och går iväg så är hon alltid en meter bakom.

    

Mercedes och Jansson bodde länge på katthemmet innan den rätta ägaren kom. Nu har de bott hos matte och husse ett tag. Så här berättar matte Ann-Sofie:

Jag vill bara skicka en hälsning från Jansson och Inez f.d. Mercedes. De har det bra här i Karlskrona och det går inte en dag utan att de roar oss till tusen. De har kommit väl till rätta och har även börjat vänja sig vid andra människor när vi får besök av släkt och vänner. Jansson tuffar till sig för varje dag och var den som först lärde sig att goda saker kan "ramla" ner från köksbänken eller skärbrädan när vi står i köket. De börjar varje morgon med bus och ett rejält race vid tidig otta och avslutar dagen på samma sätt. Det har hänt mer än en gång att man vaknat av springande katter över magen. De är underbara.

  
Jansson (svart) och Mercedes myser tillsammans.

Emil flyttade till Öland för några veckor sedan. Nu visar det sig att hans matte Lisa, bloggar. Nyfikna som vi är kunde vi inte låta bli att kika in där. *Blink* Blink*. ;) Vi fann underbara bilder på Emil. Han har det verkligen toppen i sitt fina hem! Tänk vad lyxigt att ha en egen soffa. :)


Bild lånad från Lisas och Emils blogg.

Vi har fått ett mail från Spragges matte. (Numera heter han Hugin.) Spragge flyttade från vårt katthem förra året.
"Vill bara skicka en liten hälsning och visa att kissen mår alldeles utmärkt. Ett stort tack vill jag också passa på och säga för att jag fick möjlighet att få hem denna underbara varelse. Han är ett riktigt charmtroll med massor av energi och bus. Och blygheten som fanns första tiden är som bortblåst, idag är han herre på täppan hemma i lägenheten och hälsar gärna gästerna välkomna."

   

Rödluvan (numera Dixie) kom till oss 2007. Hon var en kelgris från första början. En riktig myskatt. Nu har hennes matte och husse skickat kort på henne tillsammans med bästisen Agnes, som är en kanin.

   

Maritha har fått en hälsning från Sigge och Lynx, numera Milla.

"Här ser Du en bild på Sigge och Milla, som vi var och hämtade hos Dig för snart ett år sedan. De börjar känna sig allt mer hemtama, även om de ännu är något skygga. De verkar trivas och som Du ser ligger de inne och myser tillsammans i en soffa."
/Anita och Ingvar

Bisse och Basse kom till oss i början av sommaren. Sedan födseln hade de bott med sin mamma Cinnamon ute, hemlösa och utsvultna. Men som tur var fick de komma till vårt katthem. Lotta, vår medarbetare, blev förälskad i dem direkt. Och när de var tolv veckor gamla fick de flytta hem till henne.

Lotta har skickat nya bilder på sötnosarna. Visst är det ljuvliga? Och visst är det underbart när man tittar på gamla bilder och inser hur bra de har det idag?

  
Då.

  
Nu.

Snoddas, som flyttade i december, har intagit sitt nya hem med storm. Han har dessutom blivit bästis med familjens andra katt, Tussen. I februari ska de börja arbeta med Snoddas rörligheter på allvar. Vi hoppas att matte Linda rapporterar hur det går för pojkarna.

"Här kommer lite bilder på Snoddas som flyttade hem till mej, Fredrik och Tussen fredag den 19/12-08
Det går jättebra och kissarna har börjat komma riktigt bra överrens, de busar för fullt!
Vi är såååå glada att vi gick till djuraffären i Nybro den 29/11 annars hade vi aldrig träffat Snoddas...han är helt underbar och verkar trivas jättebra hos oss."

    :
Lika som bär.


Snoddas myser i sitt nya hem.

För några månader sedan flyttade Svante och Mini tillsammans. Vi har fått ett jättecharmigt kort på dem. Visst är de söta? Det ser så mysigt ut när de gosar med varandra. Sånt här gör oss glada!