"Här kommer en söt bild på Sören när han tigger pengar tillsammans med Wikki åt Katthemmet Kompis.
Han är störtcool. Var ute i koppel i flera timmar på marknaden i Bergdala igår och inte en åstymmelse till att visa rädsla. Han hälsade med hög svansföring på alla som ville klappa honom."
 
/Nalle och Lasse

Minns ni Mio och Signe som tidigare bodde på Katthemmet Kompis? Numera heter de Elliot och Eyla. Vi har fått mail från deras matte Elvira.

"Elliot tar hand om Eyla som en storebror. :) Fast ibland verkar han tycka att hon är lite påträngande, haha! De har kvar sina namn på katthemmet fast som mellannamn, för dom namnen kommer ju alltid vara "dom" på något sätt. :) Kommer ihåg när vi skulle skaffa vår första katt, då läste vi om "Mcdonalds-katterna" och bestämde oss för att åka och kolla på Maximes ungar. Maxime bor förresten nu hos min mammas jobbarkompis mamma. :-)"
/Elvira


Signe som liten kattunge.


Mio som liten kattunge.


Kärlekskatter.


Signe njuter i sitt nya hem.


Mio väntar på nykokt torsk. :-)

Sören


Sören med husse.


Sören blir bedömd hos domaren.


Beviset! :-)

Sören bodde tidigare på Katthemmet Kompis men bor numera hos Ann-Sofie med familj i Klakebäck, några mil från Karlskrona. I samband med Calmare kattklubbs utställning igår ställdes han ut för första gången. Så här berättar matte Ann-Sofie:

Sören var helt lugn och sansad hela tiden och njöt av uppmärksamheten och alla klapparna. Maritha på Katthemmet Kompis var lite orolig för han morrade nästan hela tiden då vi var där. Kanske berodde det på att han fick predikyr i Svalehult? Vi hade naturligtvis reklam för vår hittekisse så vi hoppas att han charmade många i publiken så att dom vill köpa katt från Kompis eller nåt annat katthem... :-)
 
 
Maritha och Lotta var lika stolta över Sören som vi. Puma och Sixtens matte Emma var där och fotograferade och gosade med Sören förstås. Han är ju lite lik Sixten när han var liten. Mysigt med en bebis tyckte Emma. Nu blir det väl kattungevarning hemma hos dom.

/Ann-Sofie "Nalle"

Vill på det här sättet visa min tacksamhet och beundran för allt arbete som Maritha och Sonny tillsammans med sina medhjälpare lägger ner på att hjälpa utsatta, övergivna, plågade och vilsekomna katter.
Tack för att jag fick förmånen att ta hand om Felix i slutet av oktober 2009! Han är en helt underbar katt och han är min trognaste vän, mitt bästa sällskap  och han visar på alla sätt att det är en ömsesidig kärlek.

Trots att han får vistas utomhus så mycket han själv vill håller han sig alltid i närheten och han följer mig "som en hund". Felix har också skaffat sig ett par kattkompisar som bor i grannskapet och emellanåt kommer han "hemdragandes" med någon av dem. Han är så snäll mot allt och alla och visar också ett stort tålamod med min dotters lilla ragdoll, Elvis, som är född i april. De besöker oss ofta och då blir det mycket bus. Det är bra att de rusar runt i huset en stund. För Felix är det i princip den enda motionen han ägnar sig åt förutom när han fångar möss. Det är en mycket bekväm herre och han har börjat att lägga på hullet så jag försöker att dra ner lite på mat och godsaker.
På kvällarna framför TV:n ligger han alltid i mitt knä och spinner och när vi går och lägger oss vill han helst ligga på min kudde. Då skall vi hålla tassen/handen när vi har sagt godnatt...!

Vi följer med stort intresse nästan dagligen vad som händer på Kompis. Det är otroligt vad det går undan med bygget och vi väntar med spänning på hur alla era små skyddslingar kommer att reagera när det är dags för inflyttning i det nya katthemmet. Det blir rena lyxboendet för dem men vi hoppas ändå att alla till slut kommer att få ett eget kärleksfullt och tryggt hem. Det är ju alla katter värda att få ha...

Heder åt er alla för ert stora engagemang!
Vi ser verkligen fram emot invigningen av det nya Kompis
En stor kram till er alla, både 2- och 4-benta från
/Ingegerd och Felix

Hur har ni det i sommarvärmen?
Själv håller jag på att tuppa av i värmen, känns det som. Har jobbat hela dagen med dagsutflykt på Ölands djurpark. Riktigt varmt vill jag lova. Har inte hunnit blogga så mycket de senaste dagarna, så idag blir det bara några bilder från mitt senaste besök på Kompis. De flesta av katterna höll sig framme när vi var där, vilket är både positivt och roligt. Pia hade, fullt förståligt, svårt för alla namn. Jag hade samma problem när jag lärde känna katterna, något som Maritha inte alls förstod.  I fyra års tid försökte hon lära mig skillnaderna mellan Sky, Shy, Memphis och Salmiak. (Kan tillägga att samtliga är kolsvarta.) Pia hade en trevlig dag på Kompis och hon lattjade runt med sin kamera i högsta hugg. Så här blev resultatet:


Tassie ser oerhört stolt ut, eller hur?


Doris är inne på sitt sjätte år på katthemmet.


Pälsbollen Tristan njuter av julivärmen.


Robinson (Visst har hans öron läkt bra?)


Toola höll sig framme i värmen och njöt av att bli fotograferad.

Lilo och Flossa, numera Vilma och Molly, flyttade till matte Anna-Karin för två år sedan. De trivs utmärkt och idag fick jag ett mail från dem där de tipsar om en skön inredningspryl.

"Vad roligt det är att följa uppbyggandet av det nya katthemmet, och vad fint det ser ut att bli! Väntar med spänning på resultatet. :)
Men nu till nåt annat, jag såg i bloggen för några veckor sedan hur fina bilder alla skickade in på Sofias och Misons kattbäddar och blev genast supersugen på att skaffa ett par till Vilma och Molly (de älskar att mysa på mjuka, sköna ställen så jag tänkte att detta nog skulle bli den bästa presenten på länge!). Sagt och gjort så beställdes ett par av Sofia (något som Alla borde göra som inte redan har gjort det!) och ända sen jag fick hem dem så har de varit de absoluta favoritställena att sova och mysa på! Jag tackar Sofia varmt för dessa välgjorda bäddar och skickar med lite bilder på hur det kan se ut när tjejerna ligger och myser som bäst i dem.

Ha det finast på Kompis!
Hälsningar Vilma, Molly och Anna-Karin"


Flossa (Vilma)


Lilo (Molly)


Kärlek...

Minns ni änglakatten Älvas ungar, Faith och Hope?
Igår eftermiddag hälsade Maritha och Sonny på dem i deras hem. I samma familj bor även Malte, Mira Mix och Majsan.
M & S möttes av ett gäng glada och spralliga busfrön när de kom innanför dörren. Och jisses, vad de hade växt! Maritha berättade att det var härligt att se dem igen.

Faith och Hope har berört oss väldigt mycket. Ni kan läsa varför här.


Faith


Hope


Mira Mix


Majsan


Familjen matglad.

Tussen

I början av april flyttade Nalle och Tussen till Anders. Vi har nu fått en uppdatering per mail. Husse berättar:

Tack vare Marithas hjälp gick resan "hem" bra, och jag öppnade korgarna i badrummet, där sandlådorna stod. Tussen försvann under badkaret och Nalle under ett skåp under handfatet. Efter ett och ett halv dygn ville jag ser mer av dem än att genom att lägga mig på golvet och med hjälp av spegel konstatera, att jag inte var ensam i huset. Alltså plockade jag bort täckplåten vid bakaret och en del timmar senare kom Tussen fram, om än försiktigt. Nalle ansåg uppenbarligen att han låg bra där han låg, och vem var det egentligen, som hade tagit om hand godisbitarna i närheten av hans skåp?
Nalle lät vänta på sig ytterligare ett par dagar och då MYCKET FÖRSIKTIGT, bortsett från en natt, när jag skulle till toa, och vi skrämde slag på varandra.

Det går ständigt framåt i riktning mot "här bor vi och här vill vi bo"! Om jag bara inte kommer skenande, så flyr Nalle inte längre ur det rum, som jag är på väg in i, bägge kommer och kelar, när jag jobbar, anser att godisbutiken har öppnat, när äter i vardagsrummet, censurerar boken jag läser i innan John Blund kommer till mig, hjälper mig att skriva på datorn respektive sorterar mina papper. (Jag jobbar hemma, är normalt "alltid" hemma och har ett litet skrivbord, ett betydligt större golv samt en faslig massa papper.)

Som gamla polare kommer de båda bra överens, det är närmast jag som är det störande momentet, men det är endast en tidsfråga. De har redan hunnit rätt lång med sin uppfostran av mig.
Tussen har ett utpräglat intresse för vad som finns på andra sidan glasskivan i dörren till källaren, och Nalle har börjat söka sig till ytterdörren allt oftare, när jag gått ut för att smygröka. (I morse var jag tvungen att använda mig av källaren som "sluss" för att få mig ett bloss.) Jag vill emellertid vänta litet till, innan vi vågar oss ut respektive ner i källaren.

Jag tycker om Maritha, tycker att hon gör ett storartat jobb samt har den största respekt för henne och hennes åsikter och lyssnar gärna på hennes tips och råd. Bara en sådan sak, som att hon följer upp vad som sker med och hur det går för katter, som kommer från Kompis. Själv "rapporterar" jag minst en gång per vecka (deras miljöbyte skedde ju också helt nyss) för att utbyta erfarenheter, få svar och tips på frågor.

Tack för en trevlig blogg!
/Anders


Nalle

Marmelad och Kollis trivs tillsammans hos matte Katarina. Kan vi ana ett nytt kärlekspar?


Kolis och Marmelad

Challe och Rosina flyttade till Öland bara några dagar efter branden. De har nu bott i sitt nya hem i ungefär en månad och de hälsar genom matte och lillmatte att de stormtrivs och mår bra. Challe kommer från ett dödsbo och Rosina bodde i en lada där ingen brydde sig om katterna. De heter numera Nisse och Stina.
Igår fick vi dessa söta bilder skickade till oss.

 
Challe och Rosina myser i sitt nya hem.

Vår härliga medarbetare Lotta är stolt ägare till Bisse och Basse som tidigare bodde på katthemmet. Nu avslöjar Lotta att Bisse har övertagit hennes säng! Var Lotta får sova vågar hon inte berätta, men visst är det härligt med människor som offrar sig för sina katter?


Bisse lever lyxliv.

Bisse och Basse passar även på att jaga lamm.
Hur blev middagen, Lotta?








Man blir törstig av att jaga. (Och att äta!)

Foto: Lotta

Hulken och Iskas matte Sofia berättar:

"Isak gick under namnet Hulken när han bodde på katthemmet men Leos namn har vi inte bytt. Leo var lite rädd de första dagarna och var bara framme när han skulle äta eller gå på lådan. Men nu verkar han trivas väldigt bra med både oss och Isak. De sover ofta tillsammans, och de gillar att både brottas och jaga varandra."

Nu tyckte jag att det var dags att skicka en uppdatering om Loke, eller Bullen, som han kallades när han bodde på katthemmet. Loke har bott hos oss i drygt ett halvår nu och han verkar trivas jättebra. Han är otroligt snäll och menar aldrig något illa, men han är sanningen att säga kanske inte världens smartaste katt. Och han har lite svårt att tyda signaler från min andra katt Gargamel. Vill Gargamel inte leka (vilket är relativt ofta mätt med Lokes mått) morrar och fräser han. Loke tror att det räcker med att avvakta i några sekunder och gå runt Gargamel till andra sidan för att lägga in sin attack då. Gargamel har inte bytt åsikt på den stunden och Loke får sig en rejäl smäll! Men det avskräcker han inte, skam den som ger sig, så efter en stund blir det ett nytt försök!
 
Från dag 1 har Loke varit mycket kontaktsökande och sällskaplig och vill verkligen vara med. Han är ingen knäkatt, men han gillar att ligga på mattan och på våra fötter. Och sover, det gör han i sängen, på mattes sida! Gargamel var ganska skeptisk i början, men nu är de två riktiga kompisar som äter, busar, sover och spanar ihop!
 
Maritha varnade mig för att han verkade vara rädd för män, men det verkar han inte alls vara. Han är nyfiken på alla som kommer hem till oss och han är inte ens rädd för små barn, vilka Gargamel skyr som pesten.
 
Loke har en stor passion för ost. Vi har börjat försöka lära honom tricks, för han gör nästan vad som helst för att få en ostbit! Än så länge har vi bara fått honom till att stå på bakbenen och sitta fint :) Det börjar dock synas på midjemåttet, så nu är det restriktioner infört på ostätandet till hans stora besvikelse.
 
Loke har verkligen hittat sin familj och vi är glada att vi får ha honom!
 
/Annica, Johan, Bullen och Gargamel

Här kommer en hälsning från Emil och Lill på Öland, som just nu ligger inne i värmen och myser med sin matte. :)

De mår alldeles utmärkt båda två och har efter 10 (Emil) respektive 6 (Lill) månader hos oss funnit sig väl tillrätta.
De är ute mycket och kan komma och gå som de vill eftersom vi skaffat kattlucka till dom men nu när hösten börjar bli allt kyligare verkar de föredra att spendera allt mer tid inomhus. Emil är dock den som mest gillar utelivet.
Lill är väldigt social och har blivit en riktig knäkatt. Hon är dessutom den mest pratiga av dom båda och brukar säga till när hon tycker det är dags för frukost.
Under hösten har Lill presenterat oss för både fåglar, ödlor, näbbmöss och möss som hon tagit med hem för att leka med men det har varit mindre uppskattat av oss än hon hoppats på tror jag...
Emil har å sin sida gjort stora framsteg när det gäller den sociala biten bara de senaste veckorna. Han är allt mer kelig och söker upp oss för att bli gosad med så nu jobbar vi på att han ska få tillräckligt förtroende för oss så vi kan lyfta honom också. Vi tar det sakta men säkert och det har hittills gått bra. Han har förövrigt både växt en hel del och fått tjockare päls bara under sommaren. När Lill flyttade till oss för ett halvår sen var hon större än Emil, nu är det tvärtom! :)
De gillar verkligen varandras sällskap också och det är så härligt att se!

Många hälsningar från Emil, Lill, matte Lisa och husse Johan


Lill och Emil klöser ikapp.


En vacker bild på söta Emil.


Lill myser.

Vi har fått mail från Lilo och Flossas matte, Anna-Karin. Hon skickade med ett videoklipp på sina charmtroll, men tyvärr går det inte att visa på bloggen. Så ni får nöja er med denna söta bild på Flossa istället.

Hej på er alla!

Här kommer en hälsning från Tyco och Taco Persson.
Vi hoppas att alla mår bra och busar ordentligt mycket, precis som vi gjorde när vi bodde på Katthemmet Kompis.

Vi lever livets glada dagar med vår kära familj. Dom har låtit "installera" en kattlucka så vi kan gå in och ut precis som vi vill, det kallar vi ett riktigt kattliv. MJAU! Och sen är de så bra med den där kattluckan för nu kan vi bidra med råvaror till middagen, fast vi har kommit på att vår kära familj verkar inte tycka det är så bra med den hjälpen... Vi har försökt släpa in allt från ormar till fåglar, men inget duger. Visst är dom kräsna!
 
Hm, ja vad var det mer vi ville berätta? Jo, vi har fått en bästa kompis och de är en cocker spaniel gosse som heter Ozzy, han är jätteskojig att leka med. Mycket trevligare att leka med honom än de andra katterna på gatan.....en dag var jag, Tyco, "tvungen" att jaga upp grannkatten Lisa i ett träd, hon hade suttit och tittat på mig från sin tomt hela morgonen och då fick jag nog och tänkte att "hon vill nog leka tjejen, men hon sprang upp i trädet istället." (Hon kom ner efter en stund, som tur var för min matte var lite orolig när Lisa satt i trädet.)

Men en trevlig katt kom till oss i julas, vi bjöd honom på käk och han la sig här hemma. Vi hade aldrig sett honom innan så vår familj kollade i hans öra och där fanns som väl var en ID-märkning och dom kunde spåra ägaren på internet. Det visade sig att denna kattherre hade varit på språng i hela sex månader! Snacka om att ägaren blev lycklig när husse ringde upp henne. Hon kom samma dag och hämtade sin älskling.

Trots att han var en mycket trevlig herre så var det rätt skönt när han åkte, vi vill ju helst inte att någon annan äter från våra matskålar, såklart.
Vi bifogar några bilder på oss, två välmående katter i sina bästa år!
Ha de gott allihopa!

Kattkramar
Tyco och Taco, Lindås.

Vi har fått ett mail av Poppy och Lings matte Anneli. Hon skriver så här:

Vi är otroligt tacksamma för våra nya familjemedlemmar, Ling och Poppy som har bytt namn till Toulouse och Nala. De är mycket sällskapliga och vill vara med hela tiden. Nalas (Poppy) favoritplats är att sova på Linnèas mage. Frasse, vår gamla katt, har inte vant sig riktigt än, men vi har satt upp en insektsdörr som delar av lägenheten och när han är inne är dom på varsinn sida, så dom får vänja sig lite i taget.






Ling och Poppy myser med matte Linnéa.


Frasse

Minns ni Maxime som kom till oss från Blekinge? Hon och hennes ungar levde farligt vid en trafikerad väg, i närheten av en McDonalds restaurang. De fångades in, men efter ett tag visade det sig att Maxime var dräktig igen. Bianca är en av hennes ungar från den sista kullen.

Biancas husse har skickat ett kort på sin ögonsten. Och han skriver att hon inte kan ha det bättre. Det värmer!