På Tradera kan man göra fynd. Vi brukar surfa runt på sidan om kvällarna när chefen har gått och lagt sig. I kväll hittade vi den här klösmöbeln. Den ser fantastiskt trevlig ut. En sådan önskar vi oss i julklapp.
Hör du det, Sonny?

/Tass

Lilo och Flossa bodde på katthemmet ganska länge innan deras matte, Anna-Karin, fann dem hos oss. Flossa är för övrigt "döpt" efter min vattensköldpadda. ;)
/Jenny

Här kommer en hälsning från Vilma (Flossa) och Molly (Lilo):

Hej alla katter och människor på Kompis!

Nu ska vi berätta en liten snutt om hur vi har det här hemma hos Anna-Karin. De första dagarna vi kom hit var vi jätteoroliga och rädda, vi bajsade lite överallt och gömde oss under sängen (vi vågade dock komma fram på natten när alla stora farliga människor sov, då utforskade vi hela lägenheten från hörn till hörn minsann!). Efter några nätter blev vi nyfikna på hur lägenheten såg ut i dagsljus, jag, Vilma, vågade mig ut redan efter två dagar. Molly var lite räddare och det tog nog nästan en vecka innan hon vågade tassa ut från tryggheten under Anna-Karin säng... Det som skrämde oss mest var nog att det var så Tyst i lägenheten jämfört med katthemmet! Knappt några ljud alls, förutom när människorna såg på tv eller lyssnade på musik. Bara vinden susade lite på balkongen, men det var inga andra katter i närheten som jamade, spann eller smög omkring. Det tyckte vi kändes märkligt först. Men när vi väl vågat oss ut och märkte att inget farligt hände så blev vi allt säkrare på oss själva.

Det dröjde inte länge förrän vi kände att lägenheten var vårt nya hem.

Nu är vi båda två väldigt framåt och älskar när människorna har fest så att det kommer Mycket folk och det händer en massa saker omkring oss! Då har vi kul! Fast vi får bara vara ute om det är små fester, annars blir vi instängda på Anna-Karins rum (fast vi har minsann smitit ut ett par gånger utan att Anna-Karin märkt det, vi vill ju bekanta oss med alla människor och vara sociala! Fast det dröjer inte länge innan Anna-Karin upptäcker att vi är ute och ståhejar och då blir det snabbt in på rummet igen. TRÅKIGT! Men hon är nog bara rädd att vi ska bli trampade på, så det är okej ändå att vara instängd ett par timmar. Vi har ju toa och vatten och allt därinne ändå och hennes fönster är det Bästa att spana igenom också för det finns en stor björk precis utanför som det alltid sitter fåglar i, både stora och små.
SUPERSPÄNNANDE tycker vi!!).

Vi är väldigt busiga emellanåt också. Ibland gör det dock Anna-Karin galen för hon tycker inte att det är kul bus att klösa på möblerna, välta omkull prydnadssaker eller gräva i krukväxterna. Men det tycker vi så vi tänker Inte sluta. Fast vi har kommit överens med henne om att bara klösa på möblerna Ibland. Vi busar också med henne genom att t ex vägra äta avmaskningsmedicin. Hon har försökt Jättemånga gånger, men aldrig lyckats. Vi märker nämligen snabbt om hon t ex har mosat ner pillren i räkost eller makrill och då äter vi det inte. Haha! Hon har dock hotat med att ta oss till veterinären snarast om vi inte tar medicinen nästa gång. Hjälp!!

Annars traskar livet på. Vi har roliga klätterställningar, en vattenautomat som håller vattnet friskt och kallt, en balkong där vi kan spana, sköna möbler att slappa i och människor som är bra på att klia på alla sköna ställen.

Den största förändringen har nog Molly genomgått ändå. Hon har blivit en riktigt social katt och är inte blyg alls längre. Hon är faktiskt framme och kelar och smörar för alla människor som kommer snabbare än mig. Jag är lite mer reserverad och kelar bara när Jag vill (vilket inte är så ofta, jag gillar mest att vara ifred och titta på allt som händer istället).

Nehej, nu ska jag springa ut en stund på balkongen och se om det ha slutat regna så jag kan spana lite! Jag skickar med lite bilder också förresten.

Ha det så bra alla på Kompis!
Varma hälsningar från Vilma och Molly.

Vi har blivit utmanade av Lavica.

Så här funkar det hela:
Länka den som utmanat dig och sätt in dessa regler på din blogg.

Berätta 7 saker om dig själv, både alldagliga och knäppa.

Utmana 7 st i slutet av inlägget genom att nämna deras namn och länka till dem.

Låt dem få veta att de har blivit utmanade genom att lämna en kommentar i deras blogg.

7 saker om Katthemmet Kompis

1. Maritha och Sonny åker aldrig på semester tillsammans. (Eller var för sig heller.) Den mesta tiden går åt till katthemmet. Och till sina egna katter. Däremot avslöjar de att de har varit i Stockholm och ätit på restaurang. Detta var dock innan de startade katthemmet. Så här säger Sonny om restaurangbesöket i Stockholm: "Vi fick för lite mat. Det var i snålaste laget."

2. Maritha säljer aldrig en katt utan att först träffa personen.

3. Sickan och Doris är några av de katter som har bott på katthemmet längst. I fyra år närmare bestämt.

4. Lisa heter den katt som har bott på katthemmet kortast tid. Det tog bara några timmar innan hon flyttade.

5. Vi har tre rastgårdar till katthemmet, varav den största är på 176 kvm.

6. Namnet "Kompis" kom till därför att Maritha och Sonny hade en hittekatt som flyttade in till dem för ca tretton år sedan. Han döptes till Kompis eftersom han kelade med alla ben, alla hörn, ja allt som stack ut. Han kelade med allt! Kompis bråkade aldrig med någon annan katt eller människa och han sov i Marithas armhåla om nätterna. Tyvärr lämnade Kompis oss för ett år sedan. Han flyttade till Nangijala efter en längre tids sjukdom.

7. Katterna i katthemmet har en egen teve. En platt sådan också.

På två koloniområden i Malmö är hjälpbehovet oerhört stort. Rädda Katten har räddat många katter därifrån, men kattstammen växer snabbare än vad vi har möjlighet att hjälpa innan vintern. Nya tama och tillgivna katter dyker upp när kolonisterna flyttar hem, katter som går en otrygg och kall vinter till mötes, kämpandes mot kyla och svält.

Vill du hjälpa dessa underbara men glömda och övergivna katter?

Köp våra fina julkort vars vinst oavkortat går till kattmat och kastreringar av kolonikatterna!

På vår blogg kan ni läsa mer om dessa katter.

Våra julkort kostar:

4 julkort för 20 kr (+porto 5 kr)

10 julkort för 45 kr (+porto 10 kr)            

20 julkort för 85 kr (+porto 20 kr)

30 julkort för 130 kr (+porto 20 kr)

Julkorten beställes via vår webmaster:[email protected]

Text och bild: Rädda Katten

På bara några dagar kan det en hända många tokigheter på vårt katthem. Denna gång var det inte katterna som hade varit i farten. I förgår regnade det in genom taket i katthemmet. Under hela kvällen fick Maritha och Sonny ställa fram spänner för att sedan tömma ut allt vatten. Ingen kan skylla på att katterna har försökt göra ett hål i taket. Det måste vara den person som en gång i tiden har spikat upp katthemmet. Kaja och Lill är helt säkra på att det är Sonny. Även Sickan säger sig veta namnet på den skyldige. Finnegan säger ingenting. Kan det vara Sonny som har mutat honom?
  

Kaja säger sig veta namnet på den skyldige.

Johanna är det senaste stjärnskottet, vilket innebär att hon har blivit medarbetare. Johanna har längtat till den dagen då hon skulle bli en i gänget. I flera månader har hon drömt om vårt katthem på nätterna och sin vakna tid har hon spenderat genom att titta på oss katter på hemsidan. Bland annat.
Det har bara varit körkortet som har fattats. Tills nu. För några veckor sedan ringde hon till Maritha och berättade den glada nyheten.

"Jag har fått mitt körkort! Nu kan jag börja jobba hos er."

Maritha: "Bra. När kan du komma?"

Vi hälsar Johanna välkommen in i gänget. Och vi önskar henne lycka till med katterna, hönsen, Kopian och Sonny.
PS Mat serveras efter klockan 15.00 varje dag. Då har Sonny kommit hem från jobbet.

Det är en konstig känsla jag har i morrhåren. Det är lördagen den 11:e oktober och jag får träffa ett par som har kommit till Nybro enbart för att hämta en katt, säger dem. De tittar på min kompis Violetta som gör sig till för den tilltänkta "nya hussen". Slickar hans hår och så. Men konstigt nog tvekar han. Pratar med "nya matten" om mig. Mig, lilla mig, jösses, är detta sant. Är min morrhårskänsla rätt? Jag avvaktar, gör mig inte till heller.

"Nya matten" överlåter beslutet till "Nya hussen" . Svansar och tusen tassar DET BLIR JAG!

Åka bil...

Efter diverse diskussioner och råd bär det iväg mot Eskilstuna, var nu det ligger. Nu åker man i en "grönsak" ,det är en grön Volvo. Jag snackar med "nya matten" om dittan och dattan men mest om att jag vill sitta i hennes knä. Det tar tid innan hon fattar. Ända till Kalmar. Då stannar de och flyttar mig till "mattes" knä. Mjau vilken lycka! Tackar henne med att "surra" lite grann medan hon kliar mig bakom örat. Efter Mönsterås blir jag trött och eftersom jag berättat det mesta känns det skönt att bara slappa och njuta av klappning och smek.

Mötet med Kapten Klös

Vaknar till i Eskilstuna. Möter en stor stark som de kallar Kapten Klös. Det är en sjukilos perserhane. Sicken bjässe! I mina ögon en jätte! Var har jag hamnat?!!! Sitt namn "Kapten Klös" fick han i Västerås hamn av en reporter från Västmanlands radio. Egentligen heter han Fred Astaire och har Attelstone som stamfader. Nåväl, denna bjässe blev tydligen överraskad av lilla mig och morrade och fräste när jag kom i närheten. Husse sa att de skulle prova olika metoder för att få oss sams.

Det första som matte föreslog var att koppla Fred Astaire som ju är van att gå i koppel ombord på deras båt. Bingo! Sagt och gjort, de har kontroll! Fressy (han kallas så?) tycks förstå vad som gäller när matte eller husse säger nej. Han lyssnar till kommandon och agerar "rätt". Vilken kille! Fast de första nätterna får vi 40 kvadratmeter var att vara på. Säger jag till så kommer nån av dem och sitter hos mig. Underbart att få bekanta oss med varandra i lugn ro, i synnerhet när man måste gå på muggen där man ju som bekant vill ha avskildhet. Jag är ju för sjutton en Lady!!!

Pälsvård och sjöfolk

Dagarna går, husse är med oss hela tiden som stöd. Hjälper till med maten och vatten när vi är oroliga. Berömmer oss när vi gör framsteg. När de byter av på kvällen gör matte likadant. Man känner sig trygg. Kan lägga mig i hennes knä och få en skön smekning som tröst. Nu börjar de med pälsvård på riktigt. Känns skönt när tovorna försvinner. Kollar på Fressy hur han gör. Han vill själv bli borstad på morgon och kväll innan husse går och lägger sig. Då hoppar han upp på tvättmaskinen och jamar till. Svaret han får omedelbart från husse är "Jag kommer Fressy". Och det stämmer, han kommer direkt. Så vill även jag ha det. Och det får jag, det lovar matte bestämt. Hon grejar och donar med min päls och klipper isär så att det inte spänner och tar bort det som ska bort. Sjööönt! Håller på att lära mig deras snack, ni vet, de är ju sjöfolk.

Få se när jag får komma ombord på MS /Triana. Att Fressy kallas Kapten Klös är väl ganska logiskt men att mitt namn ombord blir troligen Mat-ros det är väl och ta i, tror jag. Vad tycker ni?

Vi, Fressy och jag, börjar gilla varandra. Det har gått ett tag nu. Vi har inte haft riktiga kontroverser mer än en gång. Och det var ju för en vecka sedan så jag tycker att detta funkar bra. Fressy och jag återkommer med mera om vårt liv tillsammans och i synnerhet efter besöket på "BÅTEN".

Tack alla ni som tog hand om mig på KATTHEMMET KOMPIS och en jättekram till MARITHA!

Jag spinner en låt för er i knäet på den nya matten Gerd.

Morsning korsning, vi jammar när vi hörs.

/Perserhonan Doris numera Mat-rosen Lady.

I huset finns en trappa och högst upp har jag fått en egen filt och här ligger jag mest hela dagarna och spanar in läget. När husse och matte kommer upp till mig så tycker jag det är mysigt att gosa och jag spinner så högt det
bara går för att visa hur mysigt jag tycker att det är! Ibland när husse eller matte sitter där uppe passar jag på att gå ner och då vill jag gärna ha sällskap in till tvättstugan där jag fått en helt egen matskål. Det är så tråkigt att äta själv så jag tycker om när de stannar och håller mig sällskap. Det är lite otäckt att äta ensam, för vem vet kanske kommer Finnegan och bråkar med mig igen. Matte säger att det inte är någon fara för det finns ingen här som vill bråka med mig, men det tror jag inte på. 
 
På dagarna när matte och husse är på jobbet brukar jag sova, det är rätt skönt för jag är ganska trött då. Jag är ju ett nattdjur och det kostar på att hålla låda hela nätterna. Matte och husse bara sover när jag tycker att det är som bäst att leka. Jag brukar försöka väcka dem runt tre på natten men de kommer inte ut och leker fast jag jamar riktiga tråkmånsar är vad de är. Härom natten var jag så busig att jag gömde undan en hel rullgardin bakom köksbordet som de lämnat i vardagsrummet - tänk vad förvånade de blev och så skoj jag hade åt dem när de stod där och undrade hur rullgardinen kunde flytta sig så lågt!
 
Idag tog matte på mig min sele och vi gick ut tillsammans och hämtade posten, men där var det lite otäckt så jag sprang så fort jag kunde till baksidan av huset i stället och där hittade en häftig rishög med massvis av spännande saker att se. Matte säger att om jag skulle kura ihop mig och gömma mina vita ben skulle jag inte synas alls för jag har så bra kamouflage färger på ryggen, samma som torra löv och jord. Sen när jag lärt mig hitta ordentligt ska jag få gå ut på egen hand och spana in omgivningarna. Jag ska få ett jättefint reflexhalsband att ha på mig så att bilförarna ser mig.

Det finns inte så många bilar här, men då och då kommer det någon och matte säger att det är bäst att ta det säkra före det osäkra. Matte och husse har nästa likadana halsband som jag, fast de sätter sina om armen när de är ute i mörkret, så det är säkert nått som alla måste ha - även jag. 
 
Nu ska jag ta och hjälpa matte att baka lussekatter, de ska hon sälja på Johansfors julmarknad så att det kommer inte pengar till dig mamma och alla andra kompisar på Katthemmet.
 
Kram och Gos,
 
Tass, Katta

Äntligen ett nytt hem..

Matte och husse kom och tittade på mig en dag i augusti och bestämde sig för att adoptera just mig. Matte har sagt att det hade inte spelat någon roll hur jag hade sett ut, de hade bestämt sig för mig när de läste om mig på Internet på Örebro katthems hemsida Det fanns ingen bild på mig då men de fastnade för mig i alla fall, bra va?

Matte fyllde i adoptionshandlingarna om mig, sen fick de tänka igenom det en vecka innan de bestämt sig. Det var en lååååååång vecka sa min nya familj!!!

När jag kom till mitt nya hem visade det sig att jag också fått en kattkompis, en tjej som heter Mitzy. Jag blev så glad, men det blev inte hon. Hon tyckte inte om att jag jagade henne, bet henne i rumpan och gjorde allt som jag gjorde med mina leksaker. Vet ni vad, hon gömde sig i garderoben och kom bara fram på nätterna och åt och gick på lådan. Men nu har vi blivit kompisar. Visst , jag är lite vild ibland faktiskt mycket vild (för det mesta). Det går över säger matte, javisst säger husse om 5-6 år.

Jag vill vara kattunge alltid...

Jag är kastrerad så då trodde de att jag skulle att bli lugnare, inte jag inte, nu e jag ju "kattunge" jämt!!! Mattias min bästa människokompis busar lika bra som en katt och han blir lika trött, då vilar vi och sen full fart igen. Det gör han för att jag ska bli trött och inte orka jaga Mitzy. Han tror att jag inte vet det, men jag är klipsk så jag har räknat ut det, men på så vis får jag ju leka ännu mer, bra va?

Min bästa vän

Matte adopterade en kisse till från katthemmet, Yoshi, MIN BÄSTA VÄN, vi gör allt tillsammans, sen år 2004 då han kom hit. Mitzy tycker det är OK, för hon får vara ifred och leka på sina villkor, jag menar hon e ju faktiskt 15 år,men liten å söt som en kattunge.

Det händer en hel del på aktivitetsfronten för vår del. Nu ska vi se.

Den 22 och 23 november kommer Katthemmet Kompis att finnas på Johansfors marknad mellan klockan 10.00-16.00. Hembakade kakor och diverse kattprylar kommer att finnas till försäljning. Vi anordnar även ett lotteri med många fina priser!

Den 22 november mellan klockan 10.00-15.00 kommer Sonny tillsammans med en kvinnlig assistent att finnas tillgängliga på Calmare kattklubbs kattutställning i Förlösa, Folkets hus, Linsdal. Även här kommer katthemmet att sälja hembakade kakor och diverse kattprylar. Så... håll utkik!